Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bilden i der Spiesser-Spiegel av den fete grisliknande
kroggästen som petade tänderna under det kyparen
fyllde glaset mycket annorlunda. Politiken i
Abrechnung folgt! var likadan. Visst var den samlingen bilder
berömd. Den ingick i något som kallades Kleine
revolutionäre Bibliothek. Men dessa bilder var fel. Visst
slickar småborgaren stöveln. Visst är Hitlerpacket
motbjudande. Men denna konstnärliga nausea makes you
vomit, not struggle! Av det blir ingen
medvetandegörande bild. I Clarté hade jag upptäckt att man hyllade
Grosz. Men så var clartéisterna egentligen bara
pulpetrevolutionärer trots allt.
Alva och Gunnar måste ha skaffat dessa böcker i
Tyskland i början på trettiotalet. Ungefar vid den tid
då de bodde i Atlasområdet och – åtminstone Alva –
intresserade sig för psykoanalys och stod nära Boye,
Josef Riwkin och Spektrumgruppen. I den gruppen
var ju Grosz stor. Men något riktigt intresse för Grosz
hade Alva och Gunnar inte. De märkte inte ens att jag
flyttade över böckerna till mina hyllor. Nå, de hade
tappat intresset för Boye och psykoanalysen också och
märkte inte heller när Spektrum försvann från deras
hyllor. För mig var den viktig. Pehr Henrik Törngrens
underbara slaktning av Alvas och Gunnars vän, den
motbjudande Sven Stolpe! Så vill jag kunna skriva.
Eyvind Johnson om Harry Martinson som världsnomad
var heller inte dålig även om Eyvind Johnson blev tung
i gumpen under kriget. Rimbaud!
Vid en dunge lagerträd högst upp i en backe
fångade jag henne äntligen i hennes egna slöjor som jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
