- Project Runeberg -  När morgondagarna sjöng : från glömda år /
303

(1994) Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hennes ögon och hon sade:

– Flukt i en flott intellektualisme! Du prater deg fra
alt.

Det var som om hon inte ville begripa att jag ju visste
och hade funderat på det och kunde tala om det. Hade
läst alla böckerna också fast det inte var det viktigaste;
det viktigaste var att jag ända sedan jag var barn
kunnat lysa upp mig inuti. Om jag ville.

– Det er ikke nødvendig og ikke mulig å förstå alt og
forklare alt.

– Jo, sade jag, det är nödvändigt och möjligt att
förstå allt, förklara allt, hålla sig medveten om allt.

Det här förblev en konflikt oss emellan. Hon blev
arg och skällde på mig med jämna mellanrum hela
tiden ända till dess i februari 1946 då vi avbröt analysen.

– Du er et av de vanskeligste tillfeller jeg har hatt til
behandling. Hver time er en påkjenning, først og
fremst fordi du flykter så voldsomt fra deg selv. Det er
ingen sak å få deg til intellektuellt å behandle
spørsmålet, men virkelig å gå inn på deg selv og ta opp
vanskelighetene er nesten umulig.

Alltså berättade jag aldrig heller hur jag som barn
skapat ett helt system med vars hjälp det var möjligt att
titta bort folk som skällde på mig, tänka bort
svårigheter, ta till Stella, eller då i Oslo Lilly, för att skydda mig
i situationer när det inte fanns någon rationell
möjlighet att försvara sig med ord. På så sätt kunna fortsätta
göra det jag ansåg viktigt vad man än sade runt mig.

Visst var det flykt, om man vill använda det ordet,
men jag föredrog att kalla det utväg. Det var nämligen
alls ingenting omedvetet. Det var inte ett halvmedvetet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:47:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nmds/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free