- Project Runeberg -  När morgondagarna sjöng : från glömda år /
357

(1994) Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1994, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

min beundran för dig lyste ur ögonen på mig. Jag såg
åt ingen annan och talade bara till dig. Du var väl säker
på min kapitulation då. Du kunde förvissa dig om din
allmänna storhet.

Jag tog med henne upp till Alice nästa gång. Där var
fullt med folk. Alice höll på att locka håret på en flicka
som skulle kandidera som mannekäng. Vi diskuterade
lyrik.

– Ord organiserade i helheter, sade jag. Ge mig ett
ord och bestäm ett språk. På tio minuter kan jag
formulera en dikt.

– Cigarett, sade Alice.

– Engelska, sade Birgit.

Divine gift of the Azteks
smoke inhaled through distended nostrils
tobago a forked pipe
implement unseen by Spaniards
delight unheard.


Så började den. Sedan fortsatte den som bred
ordmålning om tobaksplantage, share-croppers och
aktienotering. Det var tredje gången vi sågs. Fjärde gången
gick vi på bio, såg Klockan klämtar för dig och kom
samman hemma hos henne för första gången.

När vi sedan tog oss till torpet i Bro var jag mycket
kär. På tåget berättade hon om landet. Att hon nu
återvände till sin barndom.

– Jag viftar på svansen, sade hon.

– Var lagom freudsk, sade jag.

Vi skrattade då. Sedan fick jag äta upp repliken. På

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:47:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nmds/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free