- Project Runeberg -  Nordisk mythologi. Gullveig eller Hjalmters och Ölvers saga /
2

(1887) [MARC] Translator: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

voro gladlynta, sade konungen: det vill jag, jarl, att du tager
emot min son till uppfostran! Jarlen bad honom råda. Men när
gästabudet var slut, förlänade konungen fader och son goda gåfvor.
Hjalmter for nu med jarlen och inhemtade alla de konster, som
Herröd kunde. Det sades, att ett vänskapligt förhållande egde
rum mellan Hjalmter och Ölver; men jarlen ålade sin son att tjena
Hjalmter i allt och visa eftergifvenhet för honom. Ölver gjorde så.

2.



Hjalmter och Ölver blifva fosterbröder. Drottning Marsibils död.
Konung Ynges sorg.


När tre vintrar voro lidna, sände konungen efter sin son.
Hjalmter gick inför jarlen och mälte: det vill jag bedja dig om,
att du låter Ölver fara med mig. Jarlen bad Ölver råda häri.
De gjorde nu så. Jarlen var sjelf med dem på färden. Konungen
hade tillredt gästabud och tog emot jarlen och sin son med all
heder. Å festgillets tredje dag var tillstäld en tornering å fältet,
som låg nära intill borgen, och der hade mycket hoffolk kommit
samman. Hjalmter red fram mellan dem, förde sin lansstång åt
ömse sidor och kastade mången riddare till jorden. Der fanns
ingen så rask och kraftfull, så betydande och mäktig, att han
vågade rida emot honom. Ölver såg detta, och hade äfven han
förut kastat mången riddare af sin häst, red nu hurtigt fram till
Hjalmter, den ene mot den andre, och fick man der se ett vackert
anlopp å de snabba hästarna. Den ene syftade nu mot den andres
sköld, och gick det så länge, till dess att Hjalmter vredgades,
eggade sin häst med sporrarna, red mot Ölver och rände sin
lansstång i hans sköld med all kraft. Men Ölver satt så fast, att
hästens rygg bröts, och han kom ned upprätt stående. De foro
derefter hem till borgen, och alla voro upprymda. Men när Herröd
var redo att vända hem, gick han till Hjalmter och sin son Ölver
och sade, att ett och samma öde månde öfver dem gånga: det
önskar jag, att I svärjen hvarandra fostbrödralag, så att edert
vänförbund må fast varda. Hjalmter sade sig vilja detta, och de
gjorde så. Jarlen for nu hem.

Derefter lät Hjalmter utföra åtskilliga arbeten och bygga sig
ett fäste (kastell) ute å skogen; och när det var färdigt, for han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:45:57 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nmgullveig/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free