- Project Runeberg -  Nordisk mythologi. Gullveig eller Hjalmters och Ölvers saga /
37

(1887) [MARC] Translator: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanmakt. Men när Hjalmter och Ölver kommo till skepps, sade Hord:
icke har jag helsat Hervör. Han tog ett väldigt lädertåg, gick
hem, kastade det om Hervörs torn och bar så allt ned till fartygen
och å sitt eget skepp. Fosterbröderna voro å andra skepp.
Hjalmter sporde Hord, hvad han bar på? Här kommer jag med Hervör,
sade han; emot hennes faders, fränders och vänners vilja skall hon
nu fara med mig. Hon vill snart hafva ett möte med dig. Slikt
är visligt handladt, sade Hjalmter, och rykte som käck får du af
gammaldags män för denna din gerning. Hjalmter begaf sig å
skeppet till Hervör. Hon stod upp vid hans ankomst, talade
vänligt till honom och mälte: är du ännu icke kommen åstad, vän?
Icke ännu, kära jungfru, sade han, och önskar jag, att I gången å
mitt skepp! Gerna, sade hon, men stor skada hafven I gjort min
fader i det att I tagen mig bort utan hans samtycke, och likväl
vill jag hellre fara med eder än stanna qvar.

Derpå kom snart blåsande vind och de seglade till hafs; men
just som de ej mera sågo land, tog vinden af, och drefvo de
omkring på hafvet med strömsättningen fyra dagar. På femte dagen
stodo skeppen stilla. Hervör mälte: min fader råder för denna
vindstilla och det att skeppen stå orörliga. Om han nu är uppvaknad
och icke allt för litet drömt, vet han alla edra förehafvanden,
att I också bortfört mig; och mågen I få nog af rön, huruledes
I handlat.

20.



Hunding i skepnad af en hästhval förföljer de bortseglande.
Strid mellan hafsvidunder.


Kort derefter sågo de, hvar en stor hästhval lade sig med
starka sprutbränningar och hiskliga åthäfvor mot dem. Hord mälte:
der är den skepnad, som är mig minst i tycke och som jag icke
må skåda. Nu skolen I, fosterbröder, någon undsättning
tillgodonjuta, och mågen I icke nämna mig vid namn, medan han är här,
ty då dör jag! Derefter lade han sig ned i kölrummet. De täckte
öfver honom med kläder. Vidare sågo de en delfin ränna undan
från deras skepp, mycket hastigt mot hvalen, och vordo der stora
dykningar. Kort derefter sågo de en vän och fager späckhuggarehona
ränna bort från Hervörs skepp; hon anföll genast hvalen: och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:45:57 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nmgullveig/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free