- Project Runeberg -  Nordisk mythologi. Gullveig eller Hjalmters och Ölvers saga /
68

(1887) [MARC] Translator: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men Hate, den hatande, är mullen, som gapar efter månen, hvilken
ansågs verka jordens växtlighet.

Fenresulfvens fängslande framställes i bilder å fjerde bältet af
det år 1639 funna Slesvigska gullhornet, hvaraf en afbildning här
meddelas. Man ser här Tyr samt Fenresulfven jemte sina söner,
hundarna Sköll och Hate. Tyr håller i ena handen en stridsyxa,
betecknande fjättern laeding, som äfven kallas harðgleipner (jfr
Thorsdrápa str. 11). I andra handen håller Tyr en tråklubba,
slagklump, fjättern drome. Den tredje fjättern betecknas med ett invid
den store ulfvens hufvud anbragt kors af ovaler, som är guden
Fröjs, den store jordodlarens symboliska tecken. Detta korstecken
har på det andra gullhornet flere olika former.

Lokes tredje barn med Ångerboda var Hel, dödsgudinnan, som
af Oden fick välde öfver de nio verldarna, icke, såsom någre
förmenat, nio särskilda verldar i underjorden. Alla skapade varelser
måste vandra Helvägen och komma till Hel, det vill säga dö; men
icke alla döda fick Hel behålla, utan måste anvisa åt hvar och en
hans rätta boning. Lifvet aflöses af döden såsom dagen af natten;
men efter natten kommer en ny dag. Äfven Balder, den fromme
och rene, som var bunden vid Hels rike i ständig vexling, måste
dagligen och årligen vandra till dödsriket.

Men, såsom förut är antydt, Hel fick ej behålla hos sig andra
än de fega, de falska och de onda. Dessa måste dväljas i hennes
rike Helhem eller nedstörtades till det ännu djupare liggande
Nifelhel. Dödsgudinnans namn har ingått i benämningen på det
pinorum, Hel-viti (helvete), der de onda lida sitt straff. Om hennes
skräckfulla boning är åtskilligt meddeladt (Sn. Ed. I, 106). Hennes
sal kallas Eljudner, hvilket ord jag anser vara liktydigt med
eli-uðr, det ställe der eli-vågornas närande eld utödes och lifvets
gnista släckes. Då hon nalkas, kommer hon med sjukdomar och pest.
Senare sagor hafva tillagt henne en häst med tre ben, hvilket
syftar på den skröpliga ålderdomen, då menniskan går lutad mot
sin staf. Äfven inom Ynglingasagan, kap. 20, anspelas på Hels
häst, i det att hon kallas hästdis och säges glädja sig deröfver,
att konung Dyggve dött sotdöden.

Vid en granskning af eddamytherna synes mig framgå, att
Hel ursprungligen icke är ett ondt väsende, utan representerar
förgängelsens makt och döden, såsom alla förelagd, men icke råder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:45:57 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nmgullveig/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free