- Project Runeberg -  Nordisk mythologi. Gullveig eller Hjalmters och Ölvers saga /
79

(1887) [MARC] Translator: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nedslagtade, tillgrep man asen af hundar, till och med menniskokött.
Under dessa trångmål hörde danerna under den första nattliga
sömnen en sång af okänd upphofsman. Men rösten är Mimers:

»I fädrens andar svikit en olycksstund
När detta land I velat beslå med krig.
Hvad sällsam villa gäckar hvarenda själ?
Och hvilken blindhet dårat hvart sinne så,
Att denna jord af Eder intagas kan?
Nej, Svithjods vida storhet ej vika skall
Och ej med krig af främlingar skakas kull.
Men fly skall största delen af Eder här,
Då mot de våra börjats ett fejdanlopp.
När flykten upplöst rasande kraftens band
Och blott en del af slagtningen vacklar re’n, —
När segervinnarn unnas att ryggen se
Och nederlaget friare tyglar får, —
När större sjelfsvåld jernet förvärfvat sig
Och slumpen jagar flyktande våldsman brådt,
Sitt spjut ej kastar den, som af fruktan drifs.»


Nästa natt hörde den svenska ungdomen likaledes ett tillrop,
också af okändt ursprung. Men uppenharligen är det Oden, som
talar gent emot Mimer, hvilken han här ger epitetet Uffe:

»Hvi manar du mig ut så svårt,
         Uffe, med hotfullt uppror,
Du, som skall få det värsta straff?
         Träffad af mången spjutspets
Du genomborras skall och så
         Störtande liflös till marken
Få bota för ditt djerfva dåd.
         Onäpst skall icke förblifva
Din fräcka afunds öfvermod,
         Och — jag dig spår det äfven —
När först du börjat föra krig,
         Mistande högra handen,
Ur dina lemmar ryckta spjut
         Hela din kropp må söka,
Men ingen bindel vecklas om
         De gapande grymma såren,
Ej heller någon läkekonst
         Lindra blånaders märken».


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:47:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nmgullveig/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free