Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tills med ett ädlare offer du löst den gudomliges strängbet
Och med försonande blot det förtjenta straffet har afvändt».
Denna spådom började genast gå i fullbordan. Ty när Hading
återkommit till sitt läger och väntat sig allt lugnt der och i sin
förra ordning, var allt i villervalla. När han så lade ut till sjös,
förstörde en våldsam regnby hans flotta, och i det härbärge, under
hvars tak han sökte skydd, öfverföllo och hemsökte honom dess
vättar eller skyddsandar. För att afvända detta onda och blidka
de vredgade gudamakterna, inrättade Hading-Njord åt guden Frö
— alltså icke åt guden Fröj, ty denne var ännu icke född — en
gudatjenst medelst offer af svarta slagtdjur. Denna lyckosamma
soningssed upprepades allt framgent genom årligen återkommande
fester, och svearne kallade den fröblot.
Men hvem var spåqvinnan, som mött Hading-Njord? Det var
ingen annan än Mimer-Rimners dotter Heid. Hennes bröder voro
ej till hands att hämnas sin fader, hvadan hämden stod hos henne,
den dräptes dotter (filia cæsi). I denna sin egenskap betecknas hon
med namnet Rygr (rygr, gen. rygjar, af ruga crusta vulneris eller
sårets plåster, Ihre, Gloss). Tog sådan dotter guldringar till böter,
kallas hon baugrygr. Den, som var i belägenhet att böra utkräfva
frändehämd eller att blifva offer för en sådan, sades rida i rygjardal.
Man finner alltså af hela denna berättelse, att jätten Bärgälmer-Mimer
eller den ringade björnen, representanten för den fysiska
naturen, icke blott måtte lemna sin stympade kropp, sitt feta hull,
för att göra jordämnet fruktbart, utan äfven underordna sig Odens
afsigter. I den vildt växande skogen skulle nu elden och yxan
gå fram, svedjeland brännas, sumpmarker uttorkas, åkertegar
utstakas och gårdar inhägnas för den odlande, bofasta menniskan.
Och Njord, den uppväxte gossen Skef, som en gång kom i sin båt
sofvande på en sädeskärfve och gaf menniskorna de första utsädeskornen,
inrättade nu ett fröblot, som skulle årligen förrättas af
kommande slägten!
Då Mimer var död, fick han ej stanna i underjorden, utan drefs
bort derifrån, likasom allt animaliskt lif sträfvar upp på jordvallen.
Mimers hufvud, och dermed äfven den gamle jättens visdom och
insigter i naturens hemligheter, uppsattes såsom månskifva eller
månesköld, Björnhöfde, som ansågs kunna bereda den under torka
törstande jorden vederqvickande regn. Björnhöfda är ock ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:47:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nmgullveig/0085.html
