Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och egna vägkamrater (Balder och Höd)
för bimme], afgruud
och jord hon kändo
ursprung, ålder
och ändalykt.
Nanna kunde intet svara.
Blott tårar från hjernans
sköldar (ögonen) tillrade:
den inhöljda kraften,
som återger helsan.
Detta är vackert sagdt om de första uppfriskande vårregnen!
Men nyckfull är våren i norden. Efter soliga dagar komma åter
mörka, stormiga och kalla med förödande rimfrost af den frostkalle
jättens flodträ (cadaver Mimeris, eller Rimners).
Då dignar dådkraft,
domna hinder,
en svindel den hvite
svärdås söfver;
vanmakt faller
å nattens vindflägt,
å skälfvande säf,
öfver skapelsen all.
Åfven Nannas och Iduns fostersyster Jorun (Bil, Fulla)
infinner sig. Heimdall och Lopt måste vända tillbaka utan något
svar; men »Grininers skald», göken, som gal redan på bar qvist,
stannade qvar att vakta grunden, den jordgrund, hvarur man
väntade ett nytt växtlif. Gudar och gudinnor voro samlade till
rådplägning i Vingolf (vännernas rum, äfven de dödas grafvar!) och
mulnande sade Oden, att natten skulle nyttjas till nya rådslag om
allas räddning.
Först vid daggryningen bröt man upp. Då låter Oden vid
morgonsolens strålar en skön syn hägra för allas blickar, en syn
på det nya Mannhem i norden, der thursar och troll flykta undan
till sina skumma gömslen 1
Men Dellings son (dagen)
sin dragare fratndref,
ypperligt prydd
med ädelstenar;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
