- Project Runeberg -  Nordisk mythologi. Gullveig eller Hjalmters och Ölvers saga /
152

(1887) [MARC] Translator: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tacitus (Germ. 9), då han talar om germanernas gudar, yttrar
bland annat: »En del af sveberna offra äfven åt Isis. Hvarifrån
upphofvet och ursprunget till denna främmande dyrkan härledes,
har jag icke nöjaktigt förnummit, om icke sjelfva gudabeteckningen
under bilden af ett skepp bevisar kulten såsom utifrån anländ.»
Såsom en Isis uppfattar Tacitus synbarligen de germaniska
my-thernas Frigg, den alstrande jorden, hvaraf åter kan slutas, att
jorden redan då var framstäld under bilden af ett skepp, det må
nu kallas Skidbladner eller Ringhorne. Lika märkliga äro samme
författares ord om de båda s. k. dioskurerna (Vidar och Vale),
dem vi igenfinna främst på det år 1734 uppgräfda gullhornet.

Redan Julius Cæsar säger oss, att germanerna dyrkade soUn,
månen och elden (»de närvarande gudarna»), men han vet intet ora
gudar eller jättar eller germaniska mythgudomligheter utan en
symbolisk natursida.

År 1885 sände jag till Worsaae och understälde hans pröfning
en skizzerad uppsats öfver de Bohuslänska hällristningarna, deruti
jag sökte framhålla deras betydelse såsom en vigtig mythkälla,
ingalunda framställande vanliga sjöstrider, dem man velat föreviga,
utan såsom ett religiöst tecken- och bildspråk före runornas tid.
Också har Baltzer på en hällristning funnit af en senare hand
inhuggna dessa runor eller asa futhork, hvilket

icke torde kunna förstås annorlunda än såsom en runkunnig och
långt senare än hällristningsperioden lefvande mans uppfattning af
hällristningarnas bilder såsom ett asafolkets teckenspråk, tidigare
än runorna.

Under sommaren 1885 fick jag från Worsaae mottaga följande
bref:

Tit.

»Kjabenhavn, Rosenborg den 5 Juli 1885.

»Mangehaande Embedsforretninger, Forhandlinger om en ny
Museumsbygning og Reiser m. M. turde maaske noget undskylde,
at jeg ikke tidligere har besväret Deres meget ærede Skrivelse til
mig angaaende Deres nye Forsög paa at forklare Helleristningerne.
Jeg har i det Hele troet, at en saa vigtig Sag nok kunde fortjene
en nöjere og alvorligere Overveielse.

»Jeg maa da först og fremraest erklære, at jeg i Hovedsagen
er fuldstændig enig med Dem i, at Figurerne paa Helleristningerne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:45:57 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nmgullveig/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free