- Project Runeberg -  Norske digte /
256

(1889) [MARC] [MARC] With: Holger Sinding - Tema: Bibliothek for de tusen hjem
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aasmund Olavson Vinje (1818–1870) - Af »Storegut« - Olav sjølv - Daa Olav lærde lesa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386
Og mannen, som Mahomed sagde lian saag,
var tusund av mil millom augom.
»Fraa Serkland til Valland sprang Rolv i et laup
med tusund av stridsmenn paa skjoldet.
»Um Gauksto var graut og um Tinnsjø var saup,
eg aat me ’kje mett«, sagde trollet«.
Med staven sin Gunnar ein aftan oss slo.
Eg spurning og svar lyt fortelja:
han spurde, um me av dei vegjerne tvo
den breide ell’ smale byr velja?
»Me unge og spræke, i varmt som i kaldt,
kann ganga den smale og leide.
Men du, stakkars krok, som er gamall og halt,
byr vandra den gode og breide«.
Smaaguten er gapen; men der leikar liv;
og gamlen er glad i den unge.
Han biter ifraa seg som kvassaste kniv,
og vit sprakar let fraa hans tunge.
Um Gunnar var gamall, han endaa var glad
og snildaste mannen, eg kjende.
Han lærde oss lesa, og visor han kvad,
og rispor han fann utan ende.
Kvar bok las eg ut. Eg i boki var glad,
men gladare endaa i hesten.
Og nåar me kom upp og vardt stelde i rad,
so vardt eg den fremste fyr preston.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:49:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nodigte/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free