Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
då skulle bli känslolöst och grymt, få såsom
karaktärsdrag samma egenskaper, som vi
genomgående påträffa hos varje rutinerad
nöjesjägare, hos vilken, som herr Strömmer
uttrycker sig, »vanor och tankefåror redan
hunnit stelna i en viss riktning», så att hans
sinne ej vidare fås «emottagligt för
djurvänliga tankar och åsikter». Men till vad gagn
vore det väl att, såsom herr Strömmer
föreslår, en uppfostrare skall för barnet
framhålla «dess plikter mot djuren, det rätta uti
att aldrig döda något levande i onödan», när
det sedan såsom fullvuxen människa får rätt
att döda hur mycket som helst blott för sitt
nöjes skull? Betecknande är vidare, att herr
Strömmer föreslår samma förbud i lag för
ett barn att närvara vid jakt, som redan finns
med avseende å barns närvaro vid slakt. Om
alltså jakt och slakt i moraliskt avseende äro
likvärda begrepp, så borde ju den person,
som kan njuta av nöjesjakt, i det allmänna
medvetandet stämplas som en lika hård och
grym människa som den, vilken njuter av
att slakta djur, eller med andra ord, som
skulle betrakta slakten som «nöjesslakt».
Ty ingen uppriktig nöjesjägare kan
förneka, att ej huvudmomentet i jakten utgör
nöjet att döda. Herr Strömmer söker
visserligen spetsfundigt slingra sig från saken med
påståendet, att nöjesjakten endast är en
skogsvandring med ett så bestämt syftemål,
att det fullkomligt lägger beslag på alla
sinnenas funktioner». Ty utan detta «syftemål»
skulle «tankarna obehindrat plågas av tryc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
