Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
sen att visa sig. Det matnyttiga vilda i
jaktvårdsföreningarnas skogar förminskas år från
år, trots en rationell jaktvårds alla omsorger.
Vad står nu att göra? Var finns nu
hjälpen? Mur tyder nöjes jägaren orsaken till
detta? Den rätta orsaken har han ej insett
eller ej velat se. Han måste därför skaffa
sig någon falsk orsak. Och en sådan har han
funnit i legenden om de s. k. »skadedjurens»
fördärvliga verksamhet i naturen.
Rovfåglarnas betydelse i naturens stora hushållning
består omollertid däri, att de utrota alla svaga
och undermåliga individer av de djurarter,
som tjäna dem till föda, med andra ord alla
såana individer, som, ifall de fått leva,
fortplantat sina dåliga egenskaper åt sin
avkomma, d. v. s. kunnat bli till större eller
mindre skada för arten. Vidare äro
rovfåglarna bland naturens mest verksamma
krafter vid varje onaturligt stor förökning eller
s. k. »härjning» av vissa mindre däggdjur
(sorkar, möss, lemlar m.fl.), för att bringa
den härjande djurartens antal tillbaka till det
normala.
Men under sina strövtåg i naturen har den
ena nöjesjägaren sett, eller trott sig se, en
individ av en rovfågelart, den andra en
individ av en annan rovfågelart på ett eller annat
sätt vara till skada för hans skyddade
«vild-nad», dess ägg eller ungar. Varje sådant fall
tillämpas genast på hela arten såsom regel
för denna, och så ropar han i sin
jägarfittera-tur: död och förintelse över detta
»skadedjur». Och det ropet har upprepats tusenfalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
