Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behöfts 1 år, då den bör kunna göras på 2 månader,
om inga svårigheter möta, tillskrifver jag ovanligt
ogyusamma isförhållanden under September månad
1879. Att besvara frågan huruvida N.O.-passagen
årligen kan göras på en seglationstid, tilltror jag mig ej
kunna, ty isförkållandena gestalta sig mycket olika,
olika år. Framför och öster om flodmynningarne är
hafvet närmast kusten bestämdt isfritt under
sommar-och höstmånaderna, deremot torde svårigheten möta
vid och omkring Kap Tscheljuskin och Taimyrön. Att
en passage älven der finnes en eller flera gånger om
sommaren är säkert, men detta kan inträffa så sent,
att man ej kan hinna till Beringssund innan vintern
på nytt inträder. Härmed vill jag på intet vis säga,
att ej äfven der kan hela tiden under sommaren och
hösten finnas en isfri ränna, men då ingen flod
utrinner i närheten af Kap Tscheljuskin och Taimyrön,
hvilken med betydlig kraft kan tränga isen mot norr
såsom fallet är med de stora floderna Ob, Jenisej, Lena
och Ivolyma etc., så är det att antaga, att vinden der
mera behcrskar isen, d. v. s. att nordlig vind pressar
isen mot land och sydlig vind har motsatt verkan och
att i följd häraf dubblerandet af dessa uddar ej med
säkerhet kan påräknas, hvilken tid som helst under
seglationstiden. N.O.-passagen kan derför ej i sin
helhet användas till handelsväg, deremot bör man årligen
kunna komma vestérifrån till Ob och J enisej och
öster-ifrån till Lena. Vägen ligger således öppen till
Sibiriens 3:ne största floder, och detta på malmer, träslag
och spanmål så rika land, hvars ex- och import förut
skett med karavaner, bör numera kunna erhålla en
användbar kommunikationsled såväl med Gamla som
Nya verlden. Hvad beträffar samfärdseln med Jenisej,
sä har, sedan 1S75 då professor Nordenskiöld första
gången nådde denna flod, densamma årligen besökts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
