Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordostpassagens historia eller Vega-expeditionens föregångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
resors mål var ett helt annat, nämligen fångsten af hvalar
och andra trangifvande djur, så kunna de icke komma under
behandling vid denna öfversigt.
Efter många misslyckade försök mot nordvest begynte
man åter under sista hälften af sjuttonde århundradet att
i England tänka på en nordostpassage. Mångahanda och
till största delen icke mycket sannolika underrättelser om
de arktiska hafvens isfrihet, äfvensom om resor, som skulle
hafva blifvit företagna af holländska fartyg till ovanligt höga
breddgrader, ja, ända till sjelfva polen, och några hundra
mil österut från Novaja Semlja, Barents’ mening, att
Kariska hafvet är isfritt 20 mil från kusten, samt slutligen
egna och sjelfständiga funderingar ingåfvo John Wood,
kapten i engelska marinen, en erfaren och skicklig sjöman, som
hade åtföljt sir John Narborough på hans resa genom
Magellans sund, den öfvertygelsen, att man med säkert hopp
om ett lyckligt resultat skulle kunna söka denna
genomgång midt emellan Spetsbergen och Novaja Semlja.
Besluten att egna sig åt detta företag, ingick han 1676 till
konungen och hertigen af York med en skrifvelse, i hvilken
han framstälde 7 motiv och 3 faktiska bevis * för sin åsigt.
1 Motiven voro: l:o Barents hade uttalat den meningen, att isen
sträcker sig icke mer än 20 mil ut från Grönlands och Novaja Semljas
kuster, och ett mellanrum af 160 mil utgöres af öppet haf; 2:o ett
bref från Holland, offentliggjordt i »Philosophical Transactions»,
ådagalägger, att ryssar hade funnit hafvet öppet norr om Novaja Semlja;
3:o några holländare, som lidit skeppsbrott på Korea, hade berättat,
att der på kusten fångats hvalar med isittande engelska och
holländska harpuner; 4:o en för mr Joseph Moxon af holländare berättad
egendomlig historia; 5:o berättelsen om ett holländskt fartyg, som
varit polen nära på en grads afstånd — hvilken berättelse gifvits
honom af kapten Goulden; 6:o kapten Gouldens påstående, att all
drifved funnen på Grönland var svårt sönderäten af hafsdjur; 7:o
berättelsen om två fartyg, som seglat 300 mil österut från Novaja
Semlja (berättelsen finnes tryckt i »Philosophical Transactions»). —
De faktiska bevisen voro: l:o Vid polen är lika varmt som under
norra polarcirkeln — det bevisas af grönländares erfarenhet; 2:0 några
icke fullt begripliga påståenden om vindförhållanden och dimmor;
samt 3:o jordmagnetismens inflytande kan icke i någon förvillande
grad inverka på en säker passage tvärs öfver polen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
