Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
det vatten på isen, och litet emellanåt slogo hästhofvarne
igenom. Det var en eländig väg, lagom att befaras med ren
när myrarne voro så dåligt frusna. Yrsnön svepte som en
älfdans öfver den flacka terrängen, där det gnisslade och hven
i starr och vide. Kring buskarna svarfvades grytor och tor-
nades drifvor, öfver vidden vältrade snön i vågor som rygg-
kammar på jättedjur. Ovädret jagade öfver myren där den
drog fram som en älf mellan skogiga stränder. Hela vild-
marksmotivet fullständigt lappländskt, stort och ödsligt, så att
det vidgade bröstet men snörde kring strupen. Och jag kände
det som var jag ute på långfärd mot obekanta, härliga äfventyr.
En stor tjädertupp kom i gungande flykt rätt emot mig
och passerade inom skotthåll.
Det bar som förut öfver myrar och ängar, genom låg-
skog och grandrog. Det slog igenom på isen, slet i stenarna
och hasade med tvärgupp öfver fallna stammar. Kommen
till ett torp Aspvattnet kallade jag ut husbonden och frågade
om träsket bar. Jo, han trodde det, en släde hade härom
dagen tagit sig öfver. Men då hade man kört i krok långs
strand. Och så visade han mig hvar vägen gick upp i skogen
på andra sidan. »Du får väl plocka upp mig om det bär
ner», sade jag skrattande och körde tvärs öfver. Yisst kna-
kade det på några håll, men dock gick det lyckligt. Sjöarne
och älfvarne här uppe äro bekymmersamma nog vid vinter-
trafikens början — men någon måste ju vara först att veder-
våga hästen.
Efter en dryg, hälft igenyrad väg nådde jag storskog.
Från en höjd såg jag nu i fallande skymning en stor sjö i
fonden. Det var säkerligen Storträsk, och nu gällde det bara
att nå till bys innan den bråda mörkningen kom på. I slutt-
ningen gick en rännil öppen. Det slog igenom som förr,
hästen gick ner sig ett par gånger och ett tag välte släden
för oss. Bäckdraget tömde sig i en slåttermyr vid strand.
I skymningen såg jag nu ej att man hållit åt vänster genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
