Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r r r
24
betslet med alla de små klockorna så att det skulle höras
ett godt stycke att nu var man ute på lustresa. På lands-
vägen vimlade det af vandrande, och på lindorna hade man
slagit sig ner för att få en pratstund och en »blås» ur pip-
snuggan. På kvällen var det dans i Lahtis pörte, och på
söndagen gudstjänst med vanligt lsestadianskt lefverne: gråt
och tjut och skrän. Sällan var kyrkan så besökt som vid
Mikkeli. Och helgen utgjorde en fix punkt för tidsbestäm-
ningar både förr, då och framdeles.
Inne i Mäkikarvoinens stuga är det glammande dans.
Karlar och stintor snurra rundt i shottish vid dragspelets låt,
pjeksor och svartskor stampa i golfplanken, till sist komma
tröjorna af. Det blir riktigt kvaft och godt som finnen älskar
det. Och röken af de fräna bladerna drifver bolmande om-
kring i rummet, ty mellan danserna måste man ju ha sig en
blås. Man ser genom rökskyn karlarnes röda skjortärmar
och stintornas långa, ljusa schaletter fara som i ett marionett-
upptåg. En soldat från finska Yäylänpää (det ställe där
Muonio och Torne älfvar förenas) tar med krigarens sed och
rätt endast de vackraste jäntorna till dans, ty han vet att
alla vilja kramas mot skarpskyttebataljonens uniform och på
nära håll titta på pälsmössan med de förgyllda kejserliga
örnarne. En senig, dristig fyr!
Se där är ju Misko, skogslappen, i hvars kåta jag gästat
ute i marken. Också han har kommit till bys för att fira
Mikkeli, ty äfven för honom är det nu en slags frivecka:
vajorna (renkorna) hafva nyligen upphört att lämna mjölk,
renhag och fållor stå tomma, hundarne ligga intresselöst hop-
krupna vid kåtan, hjorden betar i vildan och samlas först
när vintern kommer på. Miskos bocksprång kunna just ej
rubriceras under »skön konst» — han liknar en kesande kalf
en vårdag. Men skutta på, Misko, och bry dig inte om att
man skrattar åt dig. Dansa bara på, du behöfver så väl
litet glädje! Du ströfvar omkring i ensamhet, är skygg för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
