Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
vade in effekterna och oss själfva, sträckte ut oss i kroppens
hela längd på en bädd af hö, med kuddar som hufvudgärd
och en fårskinnsfäll som täcke. Det var kallt, mörkt och
otrefligt väder, hvarför vi beslöto oss för att sofva bort så
mycket som möjligt af resan. Men det blef ingen lång sömn,
ty vägen var rent ohjälplig till följe af de föregående dyg-
nens ihållande snöfall och yrväder. Vi körde dessutom strax
i början fast i en djup drifva, och hunno tidigt blifva klar-
vakna. Slädens skidböjda medar utan järnstänger gledo vis-
serligen ganska lätt, men i de lösa drifvorna sjönk hästen
ofta ned ända till buken på den smala obanade skogsvägen,
som dessutom var mycket brant och stenig samt slingrade
mellan bärgshöjdernas faror. Efter en besvärlig färd kommo
vi ned till Luleälfven och gingo till hvila i gästgifveriet
Storbacken.
Följande dag fortsatte vi resan till Yuollerim, där Stora
och Lilla Luleälf strömma ssmman. Här i närheten bodde då
den förmögne nybyggarlappen Piates-Olli, som på sin tid
skänkte konung Carl XY några renar vid ett personligt besök
i lappbyn och till gengäld mottog ett större kruthorn af silf-
ver. Från Yuollerim färdades vi vidare uppefter den frusna,
isbelagda älfven — denna älf, som är är så hänförande vac-
ker sommartiden — till gårdarna Paijerim, Kåskats och Sjel-
lerim, hvarefter vi passerade polcirkeln och kommo riktigt
»nordanfjälls». Det är för mig alltid förenadt med en sär-
egen njutning att öfverskrida polarcirkeln: en känsla af fri-
het och oberoende, af att man lämnar »småtteriet» bakom sig
och träder in i ett område med stora vyer oah starka sensa-
tioner. Och så nådde vi då Jokkmokk, hvarest en stor mängd
folk redan tillstädeskommit, ehuru marknaden och tinget skulle
börja först följande dag den 5 februari.
Eedan i den skumma vinterdagens gryning stego vi upp,
stoppade nytt hö i de ludna lapp-skorna och vandrade ut på
marknadsplatsen. Morgonen var blid, och det kändes, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
