- Project Runeberg -  I Nordanland /
90

(1900) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90
hvarför renarne flngo mycket svårt att springa utan att halka
omkull. De spärrade därför ut klöfvarne med all kraft, så
att trycket efter foten sedan stod afstämpladt på isytan som
en kvadrat med afrundade vinkelhörn. Ibland hasade de
stackars djuren långa stycken och kunde då knappt gå fot
för fot. I älfstranden hade isen packats kring de större
stenarne, blifvit upplyft och splittrad vid pressning,’ delad i
väldiga, blånande block. Nu syntes kring Kilpisjärvi vatten-
bassäng en oafbruten kedja med fjäll, och i vågdalarna stodo
andra fjäll längre bakom och slöto upp i luckan. Alla möj-
liga dagrar och nyanser i hvitt, blåhvitt och ljusblått drogo
öfver dessa fjäll, kring hvars nedre delar björken samlat sig
till värn i täta grupper. Den klättrar också på försök upp
i vårflodsravinerna och stormar skrefvor och remnor, men
upp på de öfre afsatserna och toppen mäktar den aldrig komma.
Här är naturskönt och gripande stämningsfullt ej blott på
sommaren, då sjöarna spegla fjälljättarne i sina kristallklara
reflexionsglas, utan ock pa vintern, när den stora ensamheten
särskildt tyckes rufva öfver ödemarken, som ligger bevakad
af frostens drake och bara väntar på att vårsolen skall
frälsa den.
Emellanåt rastade vi för att renarne skulle få flåsa ut
och äta snö i fred. Stego vi då ur, hoppade lappens trötte
Muste gifvet upp i sin husbondes pulka, gick rundt där några
gånger och lade sig gnällande till rätta. Men när Nila fick
se ofoget, kom som vanligt en omild spark som lön för be-
sväret. Flerstädes efter älfven sågo vi starrhö uppstackadt
på hässjor af obarkade björkstammar. Detta för att kring-
ströfvande renar ej skulle rifva ut fodret.
Snart voro vi vid Keinovuopio, en nybyggd gård med
snygga hus, rödstrukna med hvitmålade dörrposter och fönster-
foder. Högt på en älfbacke ligger den med härlig utsikt
öfver taggiga fjällkammar på både svenska och finska sidan.
Inne i pörtet fanns en bra järnspis, som blifvit ditförd vinter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:55:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordanland/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free