Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
vi samspråkade om deras färd. Till spis bjödos vi på snö-
ripor (fjeldryper), som nyligen blifvit fångade på fjällen kring
Rassjevartsjokka och af hvilken vackra, vintertiden krithvita
fågelart vi sågo ett femtiotal upplagdt på en lafve i husets
andra kammare, med näbben förseglade och hufvudena böjda
in under vingarna — sölas den hvita fjäderskruden af blod-
dropp, blir salapriset lägre. Också vildrenen ströfvar ibland
omkring på fjällvidderna här, och tre »dyr» (djur) hade
lapparne skjutit med lod på hösten. I Sverige kan vildrenen
anses som utrotad.
Att vi nu befunno oss uppe i vilda fjället varsnade vi
nogsamt när vi klockan 9 på morgonen den 22 januari be-
gåfvo oss från det vänliga Helligskoven, där vi blifvit på allt
sätt undfägnade och väl bemötta. Vägen slingrade uppför
och utför branta backar, på sluttningar och afsatser af de
skyhöga fjällen, som ofta alldeles bredvid oss stupade ner i
hemska djup. Den nu ganska sjuke häradshöfdingen ville
ogärna ligga kvar i rislan, när vi ibland kommo upp på
krönet af en fjällbrink och så skulle färdas ned mot dälderna
af backarna, som hela tiden lågo med skinande glanskis och
bråddjupet vaktande på ena sidan. Han hisnade, sade han,
och gick hellre till fots. Hade ej de väldiga skifferblocken
stått resta som soldater just vid randen af dödsriket, skulle
jag troligen gjort detsamma. Nu fick det gå, och det gick bra.
De af snö och is höljda fjällen badade nu som bäst i
allt morgonsolens bländande skimmer, i rent förtrollande glans.
Blåhvit belysning bland björkarna på fjällsidan, och ett glim-
mande färgspel på de höghvälfda tinderna. Strax bortom den
mellan fjällen ingräfda Skibotten-elv ritade åt vänster det
granna Riepovare upp sin massa, och längre ned mot Lyngen
stod Artjek stolt och lugnt, som en jätteskepnad ur de gamla
kungasagorna.
Snart voro vi framme vid en obebodd gård Lulle, belägen
på en backe strax invid Skibottenelv, som rinner fram liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
