- Project Runeberg -  I Nordanland /
110

(1900) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110
Men så kommer vintern, och vintern i Alten är något ganska
förfärligt på grund af den beständiga, isande blåsten med
snefok (snöyra).
På måndagen öppnade lapparne sina transportakjor, rullade
ut smörkärlen, remmade upp lådorna med ripor och ett hundra-
tal renstekar. Kråkor och skator hoppade där omkring för
att söka nafsa åt sig en frusen köttbit.
Pullmånens hvita skifva stod strax ofvan de snöhöljda
fjällen, fjorden låg blågrön som en lösning kopparvitriol, sol-
skenet glindrade med rosenskimmer öfver kammar och toppar.
Dagen för vår afresa bestämdes till 4 februari, då lap-
parne hunnit sälja eller leverera de medförda produkterna.
Det var en vacker morgon, molnen ofvan fjällen i öster badade
i purpur i den uppgående solens ljus och hvitnade i mån som
det blef mera dager. Lapparne befunno sig i fjället för att
infånga renarne, och klockan XII på dagen körde Mikkel
och jag i väg. Det bar först fram omkring två mil på
Altenelv, där vi mötte postbudet-lappen Johannes Abramsen
Muotka, men drog sedan öfver mycket höga,’ terrassformiga
älfbackar upp i slymarken i fjälliden, där björk och fur
stodo med en som underväxt. Öfver fjällsträckningarna i öster
syntes en flod af svagt rosenröda dagrar på en svällande bädd
af gråblått, och mellan grenverket i den aflöfvade björkskogen
hängde månens bleka skifva liksom målad på papp. Men
månljuset blef starkare och starkare, gulnade undan för undan
för undan. Det rosenröda började draga i svagt gult, och
det gråblå smälte samman med himlens aftonfärg.
Yi kommo förbi Vina till fjällstugan Gargia, där den
sextioårige värden Johannes Strand befanns vara gammal
turistförare. Flerfaldiga gånger hade han vandrat med engelska
herrar och ladies de 26 milen till Karesuando, som vägvisare
och tolk. Han förevisade en anteckningsbok, där flere kända
turistnamn och berömmande intyg funnos öfver tjänstgöring
såsom förare mellan Bosekop—Karesuando—Karasjok m. fl. st.
L.V
cm i 9 10 11 12 13 14 15 16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:55:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordanland/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free