Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
att renen hade svårt att finna fotfäste och endast med möda
kunde freda sina »märgben» från en kännbar påstötning af
kördonets tillspetsade stäf. Renen slog in i galopp, spärrade
ut benen, trampade ibland upp på mina ben, medan yrsnön
rasslade. Kallt var det också med besked, och det skrek
mot kölen som när gässen flytta söderut. Min baschlik kändes
som en styf oljeduk och var nedrimmad af frost. Liksom
det berättas i den öfverdådiga Eddan hängde istappar, »jöklar»,
i skägget och klingade mot hvarandra.
Nu grydde det till dag. En sky af utrörd karmin stod
öfver de blanka fjälltopparna i öster, och högre upp summo
lätta blå och blågrå molnflockar med smala, buktiga strimmor
däremellan. Så började solen att stiga och sända en mängd
gula morgondagrar in i molnmassorna, men när solen gick
upp, stor och grann, voro vi redan framme i Suolovuoma
fjällstuga och höllo på med vår lilla älskade renbiff. Ty
människan lefver gunås ej endast af sol och idrott! Husbonden
sade sig vara från Sverige, men vid examen befanns han
hemmahöra från Finland några mil inåt marken från Turtula.
Han var road jägare och hade i höstas skjutit tre vildrenar
i fjället.
Efter en kort rast fortsatte vi färden i den kuperade
fjällmarken, där det var lika bra att hafva tillgång till en
stoppren i utförsbackarna som det var olägligt på jämn terräng
och i motbackarna, där det föreföll som om djuret låtit släpa
sig i grimtömmen. Min ren var duktigt lat, och jag fick klå
honom med körtömmen mot högersidans frusna hårfäll, så att
armen värkte. Genom att så finurligt som möjligt härma
renbrömsen lyckades jag emellanåt få fart på honom. Och
stopprenen var en loj och krånglig herre, som oupphörligt
fick tömmen kring något af frambenen och hoppade på tre
ben och galnades. Yid raster lade sig djuren ner på drifvan.
Mot bärghällar och i skrefvor hade snön yrt ihop till väldiga
drifvor. Och det såg ut som om vinden tagit fjället till
I nordanland. 8
cm 1 2345678910 11 12 13 14 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
