- Project Runeberg -  I Nordanland /
150

(1900) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EffftnaBi —
150
med branta, grönskimrande väggar och breda stödjevärn inåt
land. Utmed »stötsidan» skurade den mäktiga isfloden och
malde och krossade och hvälfde stora block i virrvarr om
hvarandra. Isen, delad i geometriska figurer, hvilka lyste som
smaragdstoffer i den starka, klara vårdagen, sköts och stap-
lades som af osynliga händer, täckte och slet loss i land,
ristade märken efter sin våldsamma framfart. Där seglade
ett stycke vinterväg med höga, upptöade spår efter slädmedar
och höboss och frusen spillning, där kom ett helt träd, som
blifvit lösryckt från sin strand, där dref granbuskaget utanför
vinterkällan på isen vid Volosnitza — granarna, som blifvit
resta för att hindra drifvor att samlas kring vaken, hade
stått fast dagen förut, men nu voro de fria. Hej, hvad
det gick I
Yädret växlade. Än sol och ljust emaljblå himmel, än
snöyra eller regn. Efter solnedgången med en klar, hafsgrön
remsa öfver våra hufvuden kom månen upp, en blek, tung-
sint måne. Framåt mellan de höga urskogarna långs strand
bar det allt fortfarande i den dånande isgången, och nu på
kvällen föreföll allting vildare, allting mera storslaget och
imposant. Det började blåsa, och ovädersmoln jagade öfver
månskäran. Till sist regn, ett kallt regn som under kvällens
lopp han blöta oss ordagrant inpå bara kroppen. Men vi
höllo oss varma genom att arbeta så mycket vi tålde under
sannerligen ganska spännande omständigheter, ty hade båtarna
kommit ordentligt i skruf och press, skulle det nog varit ute
med både dem och oss.
Men det gick lyckligt. Vi hörde hundskall på högra
sidan, sågo stora barkasser långs strand och byn på platån
där ofvan. Trötta larfvade vi i land, väckte upp handels-
mannen i det största faktoriet, fingo en varm samovar och
ett fång hö på våra fältsängar och somnade ljufligt efter att
hafva redogjort för oss själfva och resan.
cm i 9 10 11 12 13 14 15 16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:55:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordanland/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free