Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ \
h ,
190
hade det blifvit ett (»herrans lif på gården. Skogen hade
huggits ned, så att nu fanns det ingen möjlighet ens att
bygga upp husen på nytt, därest de brunno. Stintorna hade
fått barn, den ena med en timmertummare, den andra med
en malmletare. Penningarna från försäljningen hade gått
samma välsignade väg de kommit — direkt från och till
helvetet, påstod gammelmor, som älskade starka uttryck och
starka varor i allmänhet sedan hon till sin grämelse fått
öfverlefva skammen och eländet! Hemmansegaren N. N. var
numera bolagsarrendator, gaf jorden blankt den onde, gjorde
små affärer med grannarna och lönkrögade. Sönerna hade
kommit till sågverket där de förtjänade bra, ehuru de ej
lade af en enda vitten. På det förr så lugna och trefna
hemmet inne i skogen var det litet emellanåt rackarelif med
suphelger och knifskärning. Hela väfven med de gamla kända
mönstren var upprifven, vårdträdet fälldt i okynne en kväll.
Under första glansperioden hade en målare från kyrkplatsen
suddat till alla möbler i vansinniga färger, krumbukter och
slingor, i handelsboden hade man skaffat godtköpsdukar och
kram, hos en bysnickare en brunbetsad skänk och en drag-
kista som kunde väckt en förståsigpåares leda och förtviflan,
medan allt det gamla en gång varit godt och stilfullt, varit
mer än godt, varit präktigt — ehuru vederbörande ändtligen
funnit det simpelt. Hemslöjden och sagan vid spisen äro
döda, den lätta spån-göken i taket hänger orörlig. Fjällkorna
hafva blifvit ersatta med några röda kräk med vinda horn.
De mjölka som stackare, men de se bevars fina ut. Folket
har fått en dolsk, skygg blick i ögat, och du är dum om
du litar på deras ord eller tror deras handslag. Nu hafva
också de lärt sig knep, och alltså gäller det bara att öfver-
lista hvarann. Man träffar inga riktiga människor längre
här, och stackars iEsopus skulle blifvit urgammal som Methu-
salem om han här gifvit sig ut på vandring med sin lykta,
som afslöjade alla lyten och fel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
