Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
timmar efteråt vågade jag släppa dig, och när jag hvisslade
följde du, troget, ihärdigt. Medan renen i raskt traf drog
pulkan fram öfver hårda fjällskaren, som i branterna argt
slog mig i ansiktet som en hvinande hagelskur, medan vi
färdades mil efter mil bort genom ensliga, tysta ödemarken,
hade jag glädje af ditt sällskap. Med ifrigt skall förföljde
du den hånskrattande riptuppen och med roliga fukter för-
argade du renen, som gärna ville stånga dig. När vi sedan
kommo fram till en fjällstuga och jag med bälteknifven högg
ut några biffar ur rensteken, satt du andäktigt bredvid och
slök de frusna smulor, som föllo undan klingan. Och du fick
dig också en särskild portion, som dina hvassa tandkronor
skuro sönder med ett segt frasande ljud.
Rasterna voro för korta, tyckte du. Lappen kom från
betesplatsen med de stretande renarna, ordnade anspannet och
gjorde allt klart till affärd. Men du ville ligga kvar och
sofva i pulkan, makade dig vresigt ur och skällde misslynt i
ett enda kör under åtminstone hela första halftimmen, så att
de uthvilade renarne då voro ganska bångstyriga att tygla.
Från Koutokäino förde oss kosan till Karasjok, där du
ibland höll på att begrafvas i drifvorna på fjällälfven. När
jag vände mig om, såg jag understundom bara ditt svarta
hufvud som en vräkande flytboj i snöhafvet, medan du gnällande
och hässjande och öfvergifvet trött banade dig väg. Nu efteråt
kan jag säga dig, att min hand flere gånger fingrade på
revolvern för att ända ditt lif och din pina. Och vid hvar-
enda lappby, dit vi kommo, fick du genast på halsen en
rasande strid med ett dussin hundar med brinnande ögon och
argt spärrad ryggborst. Du minns ju, du viftar med svansen
— visa dina ärr, gossen!
Vargtjutet på Tanaälfvens isar kommer du ihåg och hur
du skälfvande smög i lä af pulkan. Du erinrar dig färden
till norska kusten, den underliga ångbåten med allt sitt oväsen
och hur hätsk du visade dig mot den ryske popen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
