- Project Runeberg -  I Nordanland /
240

(1900) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240
ripan må få anses såsom »flygande fisk» ock i denna sin
egenskap vara tillåten att förtäras under fastetid. Kring
väggarna stå britsar fasttimrade, där allsköns ohyra myllrar
i fållar och hudar. Får och getter spatsera omkring på golfvet
i mån af utrymmet, och det hela gifver en bild af fattigdom
och elände, som dock bjärt motsäges af de brokiga, klädsamma
dräkterna.
För Nordiska museets samlingar lyckades jag förvärfva
er del klädespersedlar och antika renhornsarbeten, men upp-
köpte till lapparnes stora förvåning hvarken deras kopparkors
för 10 kronor stycket eller deras genomborrade björntänder,
såsom amuletter allmänt burna i bältet, till pris af 5 kronor
stycket. Jag råkade säga: »5 kröner er jo alldeles for mye
for en björnetand», men då skyndade man att rätta mig till
»det er rensdyrben!» — det var förmodligen ej riktigt bra
att utsäga björnens namn, men ännu värre var det väl då
att sälja bort skogskungens prakttand. Kanske att turister,
som färdats fram efter ishafskusten på sommaren, vid något
tillfälle verkligen betalt sådana pris för kuriositetens skull,
hvarför skolterna numera allmänt och på det hela taget för-
låtligt nog hafva den uppfattningen att deras märkvärdigheter
hafva dessa värden, som därför blifvit »markegångstaxa».
De äro också i allmänhet dyra på allt som de märka att en
främling önskar tillhandla sig. De vackra gamla silfverkorsen
hafva de redan hunnit afyttra. Sinsemellan tala de ryska
och lappska, men åtskilliga kunna norska.
När jag efter inköp och studier ute i pogosten på efter-
middagen åter nalkades prästens bostad, hörde jag att man
ringde i den i ett träd upphängda kyrkklockan och såg att
en del äldre kvinnor och konfirmander efter vidlyftiga bug-
ningar och korsningar vandrade in i det anspråkslösa kapellet.
Där inne voro nu i yttre rummet ljus tända i armstakarna
framför helgonbilderna, prästen, iförd en grann, silfverstickad
mässkåpa, stod framför altaret omgifven af en flock skolter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:55:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordanland/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free