- Project Runeberg -  I Nordanland /
256

(1900) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

256
alpinetum inom sitt egoområde. Och han sysslar med mödo-
samma studier att utröna hvilka insektarter som förmedla
befruktningen hos de olika växter, där pollenmjölet öfverbringas
af flygfän.
Tidigt på morgonen den 21 april lämnade jag med
hästskjuts Kittilä för att öfver Kaukonen (på Ivittilä-Sodankylä-
vägen) begifva mig genom skogarna till Kolari. Det var
vackert väder, när släden rasslade fram öfver bygatorna, där
snön alldeles smält undan. För att påskynda snösmältningen
på åkrarna hade man »strött» dem med aska och sand —
liksom man under timmerflottningarna strör en ränna i träsken
eller selen med myrstack för att aflägsna isen, som där håller
sig fast längre än i skogsbäckarna. När vi lämnat Kaukonen
för att köra fram mot Källo, ändrade sig emellertid hastigt
det vackra vädret: solen doldes i moln, och oupphörliga hagel-
skurar piskade våra ansikten. Ända fram mot aftonen, då
vi nådde Kurtakko by, rådde detta under vårbrytningen van-
liga, nyckfulla väder. Mellan Kaukonen och Kurtakko syntes
då och då min gamla vän Yllästunturi, snöhöljdt, lockande
såsom alltid. Och mellan Källo och Kurtakko passerades
lappmarksgränsen — af med lapplufvan, och tack för den
här gången!
Det är ganska lustigt när man kommer till bys med
skjuts från skogsfinnens hemman. Fastän vägen varit tröst-
löst dålig och hästen kommer fram löddrig och tröttkörd skall
allting se lika flott och käckt ut som när färden anträddes.
Hästen hålles in vid byarået, den upplösta svansknuten vrides
till igen och med pälsärmen torkas en del svett af kraken.
Sedan bär det under ifriga rop, piskslag och smackningar in
mellan gårdarna, där invånarne nyfiket stirra i pörtfönstren,
I byn det vanliga: kaffe, kaffe och kaffe! Tar man ej »andra
koppen» omedelbart på den första, blir finnen lätt »stött i
kanten». »Småkopparna» grassera i Finland.
Från Källo erinrar jag mig en ganska egen håruppsats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:55:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordanland/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free