Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frans Michaël Franzén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
Frans Michael Franzén. 102
Tiden omkring- oss sig hvälfver, som fästet:
Stjernor gå opp, medan stjernor gå ner.
Flydde du stormen? — Som fågeln till nästet,
Kom du dock åter: så klaga ej mer.
Pligterna helge de omknutna banden,
Fäste ditt hem der din kallelse är.
Mellan planeterna flyger dock anden:
Flöge han ej öfver klippor och skär?
Hvad! om en skärm vid ditt öga är bunden ?
Hvad! om dig mättes de steg du får gå?
Trång är din krets, och förgänglig är stunden
Inom det verkliga lifvet ändå.
Men i det lif, du jjlig tänker allena,
Allt är oändligt och evigt och godt.
Der med de ädlare, tyst, dig förena:
Verka osynlig mot villor och brott.
Ljuset är ett, som kring verldsrymden
strömmar:
Ett är förnuftet. O! känn, vid dess röst
Hjeltar från fordom, i saliga drömmar,
Vise från fjerran, omsväfva ditt bröst.
Himmelska rike! ej våldet, ej splitet
Flyttar dess gränsor, dess ordning förstör.
Evigt det varar, så länge blott nitet
Inom dig sjelf för det rätta ej dör.
Heliga känsla! de bröst, der du bjuder,
Känna sig lugna på hvardera strand.
Regnbågen lik, öfver hafvet som sjuder,
Bind, genom skyn, du de söndrade land.
Ur „Emili eller en afton i Lappland".
Spring, min snälla ren,
Öfver berg och fält!
Vid min flickas tält
Får du krafsa sen.
Ymnig mossa der
Under drifvan är.
Dagen är så kort,
Vägen är så lång!
Spring du vid min sång!
Låt oss skynda bort!
Här är ingen ro,
Här blott ulfvar bo.
Se, der flög en örn:
Säll den vingar har!
Se, hur molnet far:
Satt jag i dess hörn,
Såg jag ren kanske
Dig der borta le!
Du! som hjertat här
Fångade i hast:
Så en vildren fast
Vid en tam man snär!
O! du drar mig mer
Än en fors dit ner.
Sen jag dig fick se,
Tusen tankar jag
Har båd natt och dag:
Tusen äro de
Och blott en ändå:
Att dig äga få.
Du må gömma dig
Bakom däldens sten,
Eller med din ren
Fly till skogs för mig!
Undan, undan skall
Både sten och tall.
Spring, min snälla ren,
Öfver berg och fält.
Vid min flickas tält
Får du krafsa sen.
Ymnig mossa der
Under drifvan är.
Stycken af religiöst innehåll.
Synderskan i Phariseens lins.
Du, som försummar Herrans nåd!
Betänk, betänk ditt öfverdåd,
Som evigt dig förtappar.
Ach! hör: ännu förbarmar sig
Din Frälsare, och söker dig,
Och på ditt hjerta klappar.
Se, synderskan, vid Jesu röst,
Med bäfvan slår sig för sitt bröst,
Med fruktan honom följer:
Men då hon all hans kärlek ser,
Hon vid hans fötter faller ner,
Och dem med tårar sköljer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
