Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frans Michaël Franzén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frans Michael Franzén. 127
Och med sitt hår hon torkar dem.
Bland döttrar i Jerusalem
Nyss mån att utmärkt blifva,
Hon nu försakar all sin flärd
Och öfverger en fåfäng verld,
Att Gud sitt hjerta gifva.
Och se, hur mild han tar emot
Det arma hjertats bön och bot,
Och tröstar den förgråtna:
»En krossad själ, som närmar sig
»Så ömt, så innerligt till mig,
»Bli många fel förlåtna.«
»Din tro har frälst dig: gack med frid.«
Med frid hon gick, att all sin tid
Sin Frälsare tilhöra.
Hvem synder ej på denne jord?
Men väck oss, Jesu! med ditt ord,
Att vi må bättring göra.
För barn.
Milde Jesu, du som sade,
Låter barnen till mig gå,
Du som händren på dem lade,
Du välsignar än de små.
Sjelf ett barn till Herrans tempel,
Bars du i din moders famn.
Låt mig minnas ditt exempel
Från den stund, jag mins ditt namn.
Nämd i dopet bland de dina,
Låt mig växa upp som din.
Låt den knoppen ej förtvina
Som du sjelf har ympat in.
Hjelp min håg att tidigt lära,
Tidigt älska Herrans ord.
Att en dag bland dina kära,
Jag må helgas vid ditt bord.
När jag sen går in i verlden,
Lat din Ande följa mig:
Att ej lasten eller flärden
Drar mig från den rätta stig.
Till en glädje för de mina,
Låt mig vandra all min tid;
Och der ljusens englar skina,
Möta dem i evig frid.
Gubbens vaggvisa.
Ligg nu stilla, Gubbe grå,
Barn ånyo vorden.
Icke stör dig i din vrå
Någon flägt från Norden.
Vaggan går sin jemna gång
Somna sött vid Daddas sång.
Bry dig ej om orden.
Hör likväl ett ord till tröst,
Då du vaknad qvider:
Allas moder vid sitt bröst
Sofver dig omsider;
Och en Fader väcker dig
För att ta dig upp till sig,
Om du tåligt lider.
Franzéns dödspsalm.
Min stund lär kommen vara.
Din vilje ske, o Gud!
Jag är förnöjd att fara
Och väntar på ditt bud.
Hvad kan mig verlden gifva,
Som ej är flärd och brist!
Hos dig vill jag förblifva.
Kom snart, o Jesu Christi
Ack! jag har mycket brutit;
Men till ditt kors jag ser.
Också för mig du gjutit
Det blod, der rinner ner.
Din lydnad allt fullkomnat,
Min Jesu! ock för mig.
O, tag, när jag har somnat,
Min frälsta själ till dig!
Jag lemnar här de mina
Ej utan smärta qvar.
Men, Gud! de äro dina.
Du i din vård dem tar.
Behåll dem vid din lära
Och på den rätta stig.
Se’n låt mig se de kära
Församlade hos dig.
Välsigne Gud er alla
Nu och i evighet!
Hvem han härnäst vill kalla,
Han sjelf allena vet.
J, som för mig här beden,
Tilldess min timma slår,
Er sjelfva städs bereden
Att gå den väg, jag går.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
