- Project Runeberg -  Nordiske Digtere i vort Aarhundrede : en skandinavisk Anthologi /
108

(1870) [MARC] [MARC] Author: P. Hansen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Olof Wallin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

Johan Olof Wallin. 108

0 frihet, ur Guds hjerta ledd
Att strömma i hvar menskoåder!
För dig har hafvet ingen bredd,
Och jorden inga antipoder.
Ehvar du lyfter kämpens arm
Mot dem som menskorätt förtrycka,
Går pulsen hög, blir själen varm,
Och ropet skallar: seger! lycka!

Du var det, af hvars riddarslag
Han dubbades, den ädle hjelten,
Som med tyranners nederlag
Förhärligat virginska fälten.
Du var det, på hvars bud han kom,
Slog fienden — och så till dalen
Med Fabii lager vände om,
Den borgerlige generalen.

Du var det, hvilkens höga tolk
Han blef, och kändes på accenten,
När han gaf lagar åt sitt folk,
Den konungslige presidenten.
I fridens råd med samma mod
Satt nu den vise i sin toga,
Som det, hvarmed den tappre stod
Vid Trenton. Yorktown, Saratoga.

O! när i glömskans djupa famn
Så mången storhetsbubbla brister,
Och månget firadt furstenamn
Sitt sken på minnets stjernhvalf mister;
Då skall han, krönt af seklers lof,
Bland de odödelige throna,
Den konungen förutan hof,
Förutan vakt och prakt och krona!

Vår känsla vallfar till hans stoft,
Till hjeltegrafven, der han hvilar , . .
Der sprids ej veka blommors doft,
Der växa inga tårepilar;
Men nit för frihet, lag och ståt,
Men tro och vänskap åt all verlden,
Och arfvet af evärdligt hat
Till våldet, träldomen och flärden!

Vaggsång.

Sof i ro, du lilla!
Sof på mammas arm!
Slumra in så stilla
Mot din mammas barm!
Intet buller skall dig väcka,
Ingen oro dig förskräcka. —
Sof i ro, du lilla!
Undan verldens villa,
Bryderi och larm!

Slumra trygg, du snälla,
Som ditt öga slöt!
Mamma skall ej fälla
Lillan ur sitt sköt.
Mamma slumrar ej, ty mamma
Hon är sjelf båd’ vakt och amma. —
Slumra trygg, du snälla,
Menlösa och sälla,
Slumra try gg och söt!

Dröm i ljuflig dvala,
(Säg mig drömmen se’n!)
Hur du skall betala
Mammas vård igen!
Dröm om många glada dagar,
Som du åt din mamma lagar; —
Dröm i ljuflig dvala,
Hur Guds englar tala
Med sin lilla vän!

Mammas enda nöje!
Blomma för dess hopp!
Lif och trefnad dröje
I din sköna knopp!
Mammas nöje är att sakta
I din slummer dig betrakta; —
Mammas enda nöje
Är ditt oskuldslöje,
När du vaknar opp.

Sof i ro, du lilla!
Sof på mammas arm !
Slumra in så stilla
Mot din mammas barm!
Lyckligt lång är ännu färden
Fram till sorgerna i verlden,
Sof i ro, du lilla!
Undan verldens villa,
Bryderi och larm!

Ingångspsalm till nya
psalmboken.

Upp, psaltare och harpa!
Upp, kraftens ord, du andans svärd,
Tveeggade och skarpa,
Ur dvalan väck en syndig verld!
Och, nådens milda lära,
De väckta hjertan bjud
Att känna, älska, ära
Barmhertighetens Gud,
Som, huld, i Zions gårdar,
Med andan och sitt ord,
Alltsom en herde vårdar
Sin dyra återlösta hjord!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:55:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norddigter/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free