- Project Runeberg -  Nordlandets dotter. Berättelser /
5

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Se upp där!» skrek kaptenen.

Ett par sjuttiofots kanoter, lastade med bagage,
guldsökare och indianer, närmade sig för fulla segel
från motsatt håll. Den ena av dem gjorde en skarp
sväng inåt landningsplatsen, men den andra klämde
Whitehallbåten intill pråmen. Roddaren hade i tid
dragit upp sina åror, men den lilla farkosten knakade
under det hårda trycket och var nära att krossas,
varför mannen i båten reste sig upp och i korta, men
kraftiga ordalag dömde allt vad kanotister och
pråmskeppare hette till evinnerlig pina. En man på
pråmen lutade sig ner och överöste roddaren med
ursinniga svordomar, medan de vita och indianerna i
kanoten skrattade hånfullt.

»Seså, framåt bara!» skrek en av dem. »Att ni
inte har lärt er ro bättre än så!»

Roddarens knutna hand träffade belackaren mitt
på käkens ömtåliga punkt, så att han ramlade
bedövad baklänges ner bland bagaget. Men inte nog
med det, den uppretade mannen beredde sig också
att låta sin knytnäve ta i tu med den andra kanoten.
Den av guldsökarna, som stod honom närmast,
ryckte häftigt i en revolver, som satt fast i sitt
glänsande läderhölster. Men kanoten var nu åter
i gång, och den indianske rorgängaren stötte
inkräktaren för bröstet med sin åra, så att han slungades
ner på bottnen av sin egen båt.

Medan ovett och svordomar haglade som häftigast
och våldsdåd och livsfara tycktes vara överhängande,
hade kaptenen kastat en förstulen blick på sin
följe-slagerska. Han hade väntat att få se henne upprörd
och förskrämd och var ingalunda beredd på den min

5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:56:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norddotter/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free