Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Och varför skulle de vara onda, Muskim?»
frågade Frona. »Bära inte edra kvinnor mera lysande
färger? Äro inte edra magar mera fyllda av mjöl
och fläsk och vit mans föda? Förtjäna inte de unga
männen stora pengar med bärremmar och åror? Och
kommer man inte längre ihåg dig med gåvor av kött
och fisk och ylletäcken? Varför kallar du tiderna
onda, Muskim?»
»Vad du säger är sant», svarade han på sitt
vårdade prästerliga sätt, och i hans ögon lyste en glimt
av den forna glöden. »Det är fullkomligt sant. Våra
kvinnor bära mera lysande färger. Men de ha
funnit behag inför dina vita mäns ögon, och de se icke
längre på de unga männen av deras eget blod. Och
därför växer inte stammen i antal, och små barn
kravla inte framför våra fötter. Så är det. Och våra
magar äro visserligen mera fyllda av den vite
mannens föda, men också av den vite mannes onda
whisky. Och våra unga män förtjäna mycket
pengar; men de sitta med korten i hand nätterna
igenom och därigenom gå pengarna åter ifrån dem.
Och så säga de onda ord till varandra, och i sin
vrede utdela de slag, och det blir ont blod mellan dem.
Vad gamle Muskim beträffar, så skänker man
honom numera sällan kött, fisk eller yllefiltar. Ty de
unga kvinnorna ha övergivit gamla sedar, och de
unga männen hålla inte heller gammalt skick och
gamla gudar i ära. Så att detta ä r onda tider,
Tenas Hee-Hee, och de skola få se gamle Muskim
gå med sorg i graven.»
»Ja, ja, det vara så!» klagade Neeposa.
»Ditt folks dårskap har gjort mitt folk dåraktigt»,
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
