Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nade lik lågo i närheten — stumma vittnen till
vad som försiggick. Ett par hundra yards längre
bort fortgick rusningen som förut. Män med bördor
på skuldrorna vilade på utskjutande stenar och
skyndade vidare så snart de hade hämtat sig. —
Middagssolen brände över »Stentrapporna».
Skogen hade uppgivit kampen och den svindlande hettan
återkastades från nakna klippor. På ömse sidor
reste sig av isen fårade höjder, och över allt annat
höjde sig det av stormar skamfilade Chilcoot. Uppför
dess skrovliga brant krälade en rad människor. Men
det var en rad utan slut. Den kom ut från randen
av den långa småskogen där nedanför, gick som en
mörk linje löver en bländande issträcka och drog förbi
Frona, där hon satt och åt sin lunch invid vägen.
Och den gick vidare uppför branten och blev allt
smalare och otydligare för ögat, tills den slutligen
såg ut som ett tåg krälande myror och försvann
över passets krön.
Medan Frona betraktade detta, insveptes Chilcoot
plötsligt i bolmande dimma och virvlande moln, som
skickade en skur av snöslask och tjutande blåst över
de krälande pygméerna. Dagsljuset förbyttes till djup
skymning, men Frona visste, att någonstädes
däruppe fortfor den långa raden av myror att streta och
sträva och arbeta sig framåt i det oändliga på
vägen uppåt branten. En rysning gick igenom henne
vid denna tanke — hon kände sig stark genom
människans urgamla kärlek till makt, och hon intog sin
plats i den långa linje, som kom från stormen där
bakom och försvann i stormen framför.
Pion drevs genom passets mynning i en virvelvind
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
