Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillräckligt länge andats Nordlandsluft för att tycka
om henne för hennes kamratliga frimodighet, som i
början hade förefallit honom stötande. Och det
fanns flera egenskaper hos henne, som han hade lärt
sig tycka om — till exempel hennes brist på pryderi,
vilken han en vacker dag upptäckte att han förut
hade förblandat med brist på blygsamhet. En dag
hade de kommit att tala om »Kameliadamen». Hon
hade sett Sarah Bernhardt i denna roll och talade
därom med förtjusning. Då han gick hem, kände
han en tagg i hjärtat, emedan han ej kunde få fullt
tillämpa den måttstock på Frona, som hans mor
hade inpräntat hos honom och enligt vilken -oskuld
var detsamma som okunnighet. Dagen därpå hade
han emellertid kommit på det klara med
problemet — den moderliga auktoriteten hade ännu en
gång kommit till korta.
Han tyckte om att se hennes hår glittra som guld i
solsken och eldsken, han tyckte om dess rika, ostyriga
vågor. Han tyckte om hennes prydligt chausserade
fötter; han tyckte om hennes smärta och kraftiga
växt. Att gå tillsammans med henne och lämpa
sina steg efter hennes, eller att bara se henne komma
gående över ett rum eller nedåt gatan, var en
njutning. Livsmod och livsglädje svallade inom henne,
satte hennes blod i livlig rörelse och genomstrålade
hela hennes varelse. Och Vance Corliss tyckte om
allt detta.
Han tyckte om och uppskattade såväl hennes
fysiska som hennes andliga skönhet — han tyckte om
henne själv. Och ehuru han icke visste det, var
»tycka om» för honom detsamma som att älska.
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
