Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Vad sa’ ni att ni hette?» frågade Del Bishop med
plötsligt intresse.
»St. Vincent — Gregory St. Vincent. . .»
Bishops knutna hand klöv luften som en blixt,
och Gregory St. Vincent föll tungt ned på snön.
Översten höjde instinktmässigt sin pall och hjälpte
sedan Corliss att hålla Bishop tillbaka.
»Är ni alldeles galen, människa?» utbrast Vance.
»Det stinkdjuret! Önskar jag hade träffat honom
grundligare», blev svaret. Varefter han tilläde: »Å
det har ingen fara. Släpp mig. Jag ska inte röra
honom mer. Släpp mig nu - jag går hem. Godnatt!»
Medan de hjälpte St. Vincent på fötter, kunde
Vance ha svurit på att han hörde översten småskratta.
Och Tretha,way medgav det också sedan med djen
förklaringen: »Det kom så oväntat och föreföll så
märkvärdigt.» Men han gottgjorde sin förseelse
genom att åtaga sig att följa St. Vincent hem.
»Varför slog ni honom?» frågade Corliss för fjärde
gången sedan han hade kommit hem till sig.
»Det gemena stinkdjuret!» muttrade Del Bishop,
där han låg under sina filtar. »Vad skulle ni häjda
mig för? Önskar jag hade slagit honom dubbelt så
hårt!»
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
