Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADERTONDE KAPITLET.
»Dockhemmet» blev en avgjord succés. Mrs
Scho-ville gav utlopp åt sin hänförelse i så överdrivna
ordalag, att Jacob Welse, som stod i hennes närhet,
kastade mordiska blickar på hennes tjocka, vita hals
och kramade omedvetet ihop sina fingrar om en
osynlig strupe. Dave Harney utgjöt sig också över
styckets förträfflighet, ehuru han uttalade vissa tvivel
angående sundheten av Noras filosofi och svor vid
sina puritanska gudar, att Torvald var den mest
långörade narr som kunde uppletas på bägge halvkloten.
Till och med miss Mortimer, som egentligen ställde
sig som antagonist mot hela skolan, medgav att
de uppträdande hade räddat pjäsen genom sitt
utmärkta spel. Och Matt Mc Carthy förklarade, att
han inte klandrade lilla Nora det allra minsta för
vad hon gjort, fastän han enskilt anförtrodde
guld-kommissionären, att »lite sång och en balett inte
skulle ha skadat föreställningen.»
»Naturligtvis hade det söta barnet rätt»,
disputerade han mot Harney, medan de bägge gingo
därifrån, tätt bakom Frona och St. Vincent.
»Vet ni, att gummi. . .»
»Å, dra åt skogen med ert gummi!» utbrast Matt
ursinnig.
187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
