- Project Runeberg -  Nordlandets dotter. Berättelser /
196

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

precis någon fågelskrämma och inte heller ett
dumhuvud. Hjärta har jag och rött och varmt blod.
Och jag har älskat. Jag minns ändå inte, att det har
lönat sig. Jag vet bara att jag har offrat.»

»Och offret blev er lön», inföll Frona varmt. »Om
också er kärlek varit missriktad, så har ni ändå
älskat, och kärleken är sin egen lön. Ni har verkat,
ni har tjänat — vad vill ni mer?»

»Småflickornas idé om kärlek», sade Luciie hånfullt.

»Ni är orättvis.»

»Nej, jag gör er rättvisa», sade Lucille. »Ni vill säga
mig, att ni har sett och förstått, att fastän ni endast
har fört era läppar till bägarens rand, har ni gissat er
till dryckens smak och vet att den kan vara god. Jag
vet, att ni är en vidsynt kvinna och inte dömer
småaktigt, men det är här det sitter» — hon pekade på
sin panna. »Det är en rusande dryck, och ni har
supit in för mycket av ångorna. Men töm
alltsammans i botten, vän,d upp och ned på glaset, och säg
sedan att det är gott!. . Nej, Gud förbjude det!» utbrast
hon häftigt. »Det finns också ädel kärlek. Måtte ni
finna en sådan, en äkta ren, inte bara en hycklad!»

Frona lät sin hand glida neråt Luciles arm och tog
hennes hand i sin. »Ni säger saker som jag känner äro
oriktiga, men jag kan inte svara er. Jag, som har
levat så litet, kan ju inte gendriva er, som har levat
så mycket. . .»

»Den som lever flera liv än ett, skall dö flera dödar
än en», citerade Lucile i sitt hjärtas bitterhet, och
Frona slog armarna om henne, nära att brista i gråt.

Luciles krampaktigt rynkade ögonbryn slätades ut,
och hon tryckte en lätt, moderlig kyss p.å den andras

196

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:56:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norddotter/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free