Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men vad kan ni göra?» frågade han förtvivlad.
»De ha ju usurperat lagen — gjort sig själva till lag.»
»Först och trämst har floden brutit upp. Det är
det viktigaste av allt. Guvernören och territoriets
domare kan väntas när som helst med en trupp
polismän i hälarna. Och de komma helt visst att göra
ett uppehåll här. Vidare skulle vi väl också kunna
uträtta någonting själva. Floden är öppen och artar
saken sig till det värsta, så skulle flykt vara en
utväg Och d e t är någonting, som de aldrig skulle
ha en tanke på.»
»Nej_, nej, omöjligt. Vad förmå vi bägge mot så
många ?»
»Men vi ha också min far och baron Courbertin.
Fyra beslutsamma människor, som arbeta
gemensamt, kunna göra underverk, min käre Gregory.
Lita på mig, det skall nog gå bra.»
Hon kysste honom och förde handen genom hans
hår, men han behöll sin ängsliga uppsyn.
Jacob Welse begav sig över sundet långt innan det
blev mörkt, och med honom följde Del, baronen och
Corliss. Medan Frona bytte om kläder i en av de
mindre hyddorna,- vars ägare gärna ställde den till
hennes förfogande,, sysselsatte sig hennes far med
postföraren. Depescherna voro av allvarlig art, så
allvarlig, att Jacob Welse länge såg mörk och dyster ut
efter att ha läst och läst om dem igen. Men han sköt
undan dessa bekymmer, då han vände tillbaka till
Frona. St. Vincent hölls i fängsligt förvar i hyddan
näst intill, men han hade fått tillstånd att träffa dem.
»Det ser illa ut», sade Jacob Welse, då de skildes
åt för natten. »Men ni kan lita på, St. Vincent, att
302
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
