- Project Runeberg -  Nordlandets dotter. Berättelser /
341

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sorgsfullt att frammana bilden av en annan man,
vars namn hos ej ville nämna. Med denne stod
någonting förskräckligt i samband, som hon måste
djärvt gå till mötes förr eller senare, det visste hon,
men hon föredrog att skjuta undan det så länge.
Hon var stel och öm både till själ och kropp, och
vilja och handling föreföllo henne för närvarande
motbjudande. Då var det till och med drägligare
att låta tankarna dröja vid Tommy — han med den
ilskna tungan och det fega hjärtat — och hon skrev
sig till minnes, att hustrun och barnen i Toronto
icke skulle bli glömda, när Nordlandet gav sin
utdelning till familjen Welse.

Ljudet av en torr gren, som brast under annalkande
steg, träffade hennes öra, och i nästa sekund mötte
hennes ögon St. Vincents.

»Ni har ännu inte lyckönskat mig till min
räddning, Frona», sade han i lätt ton. »Men ni måste
ha varit dödstrött i går afton. Jag vet då att jag var
det. Och ni hade dessutom haft en styv rodd förut.»

Han gav akt på henne i smyg, för att få någon
ledning i fråga om vad hon tyckte och tänkte.

»Ni är en hjältinna, Frona, det är just vad ni är>^,
fortfor han entusiastiskt. »Och ni räddade inte
allenast postföraren, utan genom det uppskov ni
åstadkom i förhandlingarna räddade ni också mig. Om
ett enda vittne hade fått komma fram den första
dagen, så hade jag naturligtvis varit hängd innan
Gow dök upp. Präktig karl, den där Gow. För
illa att han skulle dö!»

»Jag är glad, att jag kunde vara till hjälp», svarade
hon, undrande vad hon egentligen skulle säga.

341

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:56:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norddotter/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free