Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aktuell polarforskning. Professor H. W:son Ahlmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKTUELL POLARFORSKNING 3
lyckades emellertid och löste de viktigaste problemen om Arktis
på ett sådant sätt, att Fram-expeditionens resultat ännu framstå som
fullt aktuella. Främst står fastställandet av att polområdet intages
av ett mer än 3 000 m. djupt hav, bildande antingen ett enhetligt
eller i skilda gravar uppdelat bäcken såsom fortsättning till den serie
av havsbassänger, som skiljer Gamla och Nya världen.* Denna
polarbassäng är runt om sluten av land och grundhav, de senare
täckande den kontinentalsockel eller shelf, som utgör en
fortsättning till fastlandet (se fig. 1). Endast mellan Spetsbergen och
Grönland framgår en ränna på c:a 1 300 meters djup som en förbindelse
mellan Polhavet och nordligaste Atlanten. På grundval av ett
relativt fattigt material lyckades Nansen också utreda Polhavets viktigaste
oceanografiska förhållanden. Utan dessa utomordentligt viktiga
geografiska och oceanografiska resultat insamlades ett stort meteorologiskt
material, som på ett utmärkt förtjänstfullt sätt bearbetades av den
förut omnämnde H. Mohn. Aven det zoologiska materialet var rikt
och bragte ny kunskap och nya lärdomar om livet på vår jord.
Efter Nansens färd har vår kännedom om det djupa Polarhavets
utsträckning vidgats endast inom Beauforthavet norr om Alaska av
Stefansson och Storkerson och inom ett litet område norr om
Grönland av Peary. Värdefulla äro dessutom Wilkins lodskott
(5 440 m.) på 77° 45’ n. br. och 175° v. 1. under en flygfärd i mars
1927 samt Amundsens lodning (3 750 m.) på 87° 44’ n. br. och 10°
20f v. 1. efter hans landning på drivisen med aeroplan i maj 1925.
— Själva polpunkten hade nåtts av R. Peary efter oerhörda
ansträngningar den 6 april 1909. Denna sportsbragd saknar emellertid
större vetenskapligt intresse.
Inom det stora shelfområdet utanför Europas och Asiens kuster
ha undersökningar utförts framför allt av de ryska expeditionerna
med fartygen Yermak (1901), Taimyr och Vaigach (1913), vilka
senare hade äran av att även upptäcka det stora Norra landet (förut
kallat Nikolaus II land), samt med fartyget S:t Anna (1912—1913)
och slutligen av den norska Maud-expeditionen.
––––––––––––––––- «
* Förefintligheten av ett sådant djupt hav hade redan år 1868 blivit antydd
genom ett par lödningar företagna norr om Spetsbergen av Nordenskiölds och
von Otters expedition med fartyget »Sophia».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
