- Project Runeberg -  Nordens årsbok / 1929 /
106

(1921-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det sociala hjälparbetets rationalisering. Kanslirådet G. H. von Koch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106 G. H. VON KOCH

Om det nu vore allenast en eller annan kommun, som på grund
av sin litenhet är oförmögen att ordna hjälpverksamheten, spelade
ju saken en obetydlig roll. Men nu är det faktiskt många hundra
kommuner, som befinna sig i nämnda läge. Följande statistiska
uppgifter torde klargöra läget. Av Sveriges cirka 2 600 kommuner
äga 25 allenast högst 200 innevånare, 371 mellan 200 och 500 och
665 mellan 500 och 1 000. Sålunda finnes det i runt tal 400
kommuner, vilka ej komma upp till 500 innevånare, och sätter man
gränsen till 1 000 är det ej mindre än omkring 1 000 kommuner, vilka
ej nå över denna gräns.

I detta avseende är Sverige väsentligt sämre ställt än sina
närmaste grannar, Norge och Finland, där det finnes endast resp. 6
och 4 kommuner, som räkna mindre än 500 innevånare. Medan
Sverige, som ovan nämnts, räknar 1 061 kommuner med högst 1 000
innevånare, är motsvarande antal i Norge och Finland resp. 75 och 21.

Men även inom Sverige är variationen ytterst växlande. Medan
Norrlandslänen genomgående ha stora kommuner, äro Skåne- och
Västgötalänen, Gotland, samt vissa trakter av Östergötland och
Uppland sönderskurna i ett otal av mestadels mycket små kommuner.

En annan hämmande faktor i den nuvarande organisationen är
att inom samma understödsområde finnas flera sidoordnade hjälporgan
med i stort sett samma uppgifter. Överallt finnes ju en
fattigvårdsstyrelse, en barnavårdsnämnd och en pensionsnämnd. Men dessutom
finnes ofta även en arbetslöshetskommitté och en nykterhetsnämnd.
Barnavårdsnämnden har ju en uppgift, som är delvis skild från de
övrigas — och i viss mån kan detsamma sägas om
nykterhetsnämnden. Men de övriga utöva ren understödsverksamhet. Visserligen
har pensionsnämnden även till uppgift att behandla frågor, som gälla
den egentliga försäkringen (avgiftspensionen), men denna spelar ju
alltjämt en underordnad roll; sålunda utbetalades år 1927 i
avgiftspension 2 Va milj. kronor, medan samma år i pensionstillägg
och -understöd — vilket ingenting annat är än rent understöd —
utgick ej mindre än 47,8 milj. kronor.

Men äro då olägenheterna av dessa många, även i de allra minsta
kommuner, befintliga kommunala myndigheter verkligen så stor?
Ja, ur flera synpunkter inverkar detta system ofördelaktigt på ar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 02:04:31 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordensar/1929/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free