Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Några intryck från skolungdomsmötena i Stockholm 1925, Köpenhamn 1927 och Oslo 1928. Professor J. E. Rosberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Skolungdomsmötet i Oslo 1928. Avskedsfesten på Frognerseteren. |
Några Intryck från skolungdomsmötena i Stockholm 1925,
Köpenhamn 1927 och Oslo 1928.
När vi kommit hem till Finland från något av dessa
skolungdomsmöten och de hundra ungdomarna, »Nordens barn», som de här
vanligen kallas, glada och pigga samt med ögon, som tindra av iver att
få berätta, uppfångats av föräldrar, målsmän och syskon, mötas vi
oftast av äldre personer, vilka helt privatim önska få veta, »huru det
gått». I samma andedrag fråga de också, om det icke varit svårt att
hålla styr på en så stor och till synes ytterst livlig skara. Våra svar
ha alla tre gångerna helt stereotypt ljudit: Det har gått utmärkt, det hela
har varit förtjusande, och barnen ha i regel uppfört sig mönstergillt.
Frågar man åter barnen vad som mest slagit an på dem, svara
de vanligen: jo, jag hade fått en så hygglig (om det gäller en gosse)
eller så söt (om det gäller en flicka) kamrat. Alltså den kamratliga
samvaron har varit huvudsaken. I andra rummet komma utfärderna,
som skildras brett med många superlativer och åtskilliga detaljer och
personliga upplevelser. Frågas det: huru voro festerna, får man ofta
ett rätt svävande svar, och frågas det, vad innehöllo talen, så blicka
barnen vanligen helt generat ned på marken.
För de finsktalande barnen, vilka ju i enlighet med förhållandena
hos oss utgjort majoriteten, faller det sig ofta rätt svårt med språket.
Visserligen uppmanas endast sådana barn, som hjälpligt kunna reda
sig med svenska språket, att ansluta sig, men dels äro sådana icke
alltid i tillfälle att följa med, dels ha lärarna mycket olika uppfattning
om den erforderliga kunskapen. Sålunda hände det, att en grupp
flickor från det »djupaste Finland», vilka knappast förstodo ett ord
svenska, i synnerhet när språket talades med rikssvensk accent,
deltogo i färden till Stockholm 1925. Vid förfrågan huru ae riskerat
anteckna sig, svarade de: vi ha goda betyg i svenskan från läroverket,
som vi besöka. En liten purfinsk pojke hade råkat in i en mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:56:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordensar/1929/0169.html
