- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Andet bind /
2

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skulle ha försvagats direkt till i—på hvilken ståndpunkt gotiskan
skulle kvarstå — och först härefter detta nya i-ljud öfvergått
till e, enligt många forskare *) på grund af ett antaget a-omljud.
Den förstnämda teorin har redan spelat en betydande rol vid
det lifliga vetenskapliga meningsutbyte, som på senaste tider
egt rum öfver den vigtiga och intressanta frågan om de
indo-europäiska språkens slägtskapsförhållanden, i det
öfverensstäm-melsen mellan de europäiska språken med hänsyn till försvagning
från ursprungligt a till e i motsats till förhållandet inom den
ariska grenen af den indoeuropäiska språkfamiljen användts som
ett skäl, bland flere andra, för detta tudelande af den
indoeuropäiska familjen i tvänne grenar, en arisk och en europäisk,
och för tillvaron af ett europäiskt grundspråk2). Ett par
exempel må belysa det nu anförda.

Då sskr. och zend båda hafva dagan (tio) med bibehållet
ursprungligt a, ha de europäiska språken däremot, alla med
försvagad vokal, följande former: grek. ðéxa, lat. decem, umbr.
degen; fir. deicK (med vanlig fornirisk epentes för * deci), cambr.
dec; got. tailiun (= tekun, se nedan), fno. tlu, fs. tehan, ags. ten
och tyn, ffris. tian, fhty. sehan; ksl. des^ti, lit. deszim-tis. Då
sskr. har madhja, zend maidhja (med epentes af i liksom
i fir.) hafva de europäiska språken: grek. ftéaaog, lat. medius,
dimidius; fir. medónda; got. midjis, fno. miðr, jfr. ock meåal,
fs., ags., fris. middo, fhty. mitti, jfr. ock metemo (sskr.
madh-jama, zend madhema)-, ksl. meida (= medja)\ således ha äfven
här alla de europäiska språken försvagad vokal, e eller«’. Samma
förhållande eger ock rum i presensformerna af yad, äta: sskr.

’) Så bland nyare hos oss C. J. Blomberg i Bidrag till den germanislca
omljudsläran med hufvudsakligt afseende på Fom-Norskan. Akad. Afhandl.
Upsala 1865, samt i Tyskland iinnu 1870 A. Iloltzmann i Altdeutsche
Grammatik. 1 15., ! Abth. Leipzig 1870.

J) Se den afJ. Schmidts uppseende viickande bok Diti
Verznantschaftsver-hältuisse der lndogermanisclien Sprachen (Weimar 1872) framkallade
utförliga motskriften af A. Fick: Die ehemalige Spracheinheit der
Indo-germanen Europas (Göttingen 1873 ) äfvensom flere granskningar af
dessa arbeten, såsom den intressanta anmälan af Ficks bok af L. Havet
i Revue critique Nr. 10, för 7 Mars 1874; m. fl. — Ficks bok anges i
det följande nied ES.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr2/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free