Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
atti, zend adhåiti (konj.); men grek. såw, lat. edo; fir. it him;
got. inf. itan, fno. eta, fs., ags. etan, ffris. ita, ef.a, fhty. ezan,
med hithörande presensformer; ksl. jami (för edmi) lit. "edmi,
preus. id.
Den vetenskapliga forskningen har icke kunnat nöja sig
med att i den öfverenstämmelse, som här och i ett rätt
betydligt antal andra fall1) finnes rådande mellan de europäiska
språkeD, se ett verk af en ren tillfällighet, utan har härför sökt
en vetenskaplig förklaring, nämligen den, som nyss nämts, att
en försvagning af den ursprungliga rotvokalen a i de afsedda
fallen försiggått på gemensam europäisk språkståndpunkt och,
såsom de flesta språkens vittnesbörd och äfven andra grunder2)
gifva vid handen, icke till i utan till e, och först härefter i
många fall från detta mellanstadium e ytterligare till i.
Redan af de anförda tre exemplen finner man, att denna
senare öfvergång från e till i ej kan tillhöra den gemensamt
europäiska perioden, utan måste hafva försiggått själfständigt
inom de särskilda språkgrupper, hvaruti det europäiska
stam-språket sönderfaller. Hvad har nu föranledt denna nya
ljudöfver-gång och i hvilka fall har den inträdt? Och huru förhåller sig
den samma till de särskilda språkgruppernas sönderfallande i
dialekter (t. ex. den germaniska i got., fhty., fno. o. s.v.)? Detta
är frågor, som, så vigtiga de än äro, ännu ingenstädes blifvit
fullständigt utredda.
Det är min afsigt att i det följande undersöka och förklara
ett särskildt fall af denna ljudöfvergång från e till i inom den
germaniska språkgruppen, ett fall hvars betydelse för de ger-
*) Dessa finnas samlade hos Fick, ES. s. 176—200.
J) Af dessa förtjänar i min tanke en att vida mer framhållas, än i allmänhet
sker, nämligen den af Jessen (T. f. Phil. I, 218) belönade motsättningen
mellan fhty. bizanér, fno. bitinn (med radikalt i) och fhty. ezanér, fno.
etinnimed e försvagadt af a). Jessen yttrar: «Disse’ indeholder ingen
Betingelser til forskellig Udvikling, kan altsaa ikke være udgaaede fra
ligeartede Grundformer; Forskellen mellem deres Selvl. kan aldrig have
været udslettet a: ezan er, etinn aldrig have havt ii förste Stavelse. Den
alm. Forestilling, at e (hvor det ikke er Omlyd) altid er opstaaet af i,
holder ikke Prøve» o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
