Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fjarr (pos.); fit, gen. fitjar (jfr. grek. rcc£a — nådia) men fet,
fsve. äfven /i«e<; gildi, gildingr,gildir, gildr (adj. ja-slam) men gjald,
gjalda; gipt (fem. i-stam; jfr. med hänsyn till omljudet hcen,
Jcvæn, sætt, œtt), gipta (= giptja) men gefa, gjöf, gjafari\ gilja
men fs\e. gjœlmadr, giolskaper *); girna, nd, girnd ( — girnipal,
girni men gjarn, gerna9) och gjarna, jfr. och geri\ hildingr,
hildr (/a-stam) men hjaldr; hilmir men hjalmr; hilpir men
hjdlp\ hirð (fem. t-stam), liirða, r<J, ÆtVíj- (i sammansättningar),
hirðir, hirðing, hirzla men hjörð, hjarð (i sammans.); hirta sik
frá, hirtask eins synas höra till samman med hjarta; dat. hirti
men n. hjörtr, g. hjartar\ hvirf.ll men hverfa] Irpa (= lrpja\
nom. propr.) men jarpr\ kilir men kjölr, kjalar\ kilting men
kjalta, kj’óltung; kirfi men kerf, kjarf*); kirna (— kimja) men
kjarn-góðr, kirningr men kjarnhafr, jfr. ock kjarni, fsve. äfven
kærne; kvi&r, pl. -ir (w-deklin.), kvi&ja, að, kviðlingr (men nyisl.
kveðlingr enl. Cleasby och Vigfusson s. 363, b) men kveða;
kyrkja och kvirkja, let, men kverk; hjrra, rå (= kvirrja), %r-
prepos. på vore något besynnerlig, om lunge vore adverb; huru
gammalt detta uttryck är, kan jag emellertid icke säga. I fhty. förekommer
ock det svaga femin. leng%, som vanligen betyder längd (longitudo), i dat.
i betydelsen >processu temporis- (Graff, II, 229). — I fuo. förekommer
ock alls til lengtar jämte alls til lengi. — Riktigheten af min förklaring
synes mig af alt detta till fullo styrkt. Fno. komp. lengr, lengst står
utan posit. och föres nu bäst till det adverbielt nyttjade ntr. langt,
liksom skemr, skemst till skamt. Älst har dock äfven ett nordiskt positift
adverb langi{= got.* langa, fhty, fs. lango, ags., ffris. lange) funnits, som
ännu fortlefver i folkspråketsZdn^e, långe-sedan. R ie t z (Sve. Dial.Lex.s.391)
anför ett fornsvenskt lango (S. Bernh.), hvars o synes böra tillskrifvas tysk
inverkan.
’) Enligt Fritz ner (Ordb. s. 202). De fsve. orden finnas ej hosRydqvist
eller Rietz.
*) Enligt Fritzner (Ordb. S. 199); denna form finnes ej hos Cleasby
och Vigfusson.
*) Det äfven befintliga kerfi, n., är = karfja-\ med dessa dubbelformer
jämför balk — bjälke, fno. spölr, spalar — sve. spjäle, m. fl. Med kerfi
är måhända det af Cleasby o.Vigfusson anförda skotska ear/(däremot
ags. cyrj = kerf) närmast att sammanställa. Det tyska kerbe är däremot
ett helt annat ord. Lika litet hör ty. garbe hit, såsom Rietz vill, ty
tyskt g ej = nord. k\ såsom oek anmärkes i G rim ms Wörterb. IV, 1,
s. 1335. — Skotska carj kan dock stå för kerf enl. s. 7, not. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
