Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu vid sidan af hvarandra liggande, lagren af vår jord ej upstått
till sammans, ulan äro alt tillskrifva flera från hvarandra vidt
skilda perioder. Det första steget till en verbalbildning togs, då
till den rena roten lades pronominalstammar i predikativ förbindelse:
da-ta ‘gifva-han’, ‘gifvande (är) han’. I den klara skilnaden och
det bestämda isärhållandet af denna predikativa förbindelse från
den till tiden mycket yngre allributiva, lnarpå nominalböjningen
grundar sig [aga-sa ’föra-han’ — ‘förare’), ligger fröet till de
indisk-europeiska språkens så rika och på samma gång
följd-rikliga böjningssystem. Till delta bildningsskede höra i grekiskan
hufvudsakligen presens, imperfekt och aorist II akt. och med. af
de s. k. verben på -(ti samt perfekt och plperf. pass. af alla
verb. — Det andra skedet omfattar rotens utvidgning genom
suffix. Sådana med suffix utvidgade rötter finna vi t. ex. i
aga-li ays-i agi-t, i hvilka former ingår den af roten ag genom
vokalsuffixet a bildade stammen ag-a-, hvilken stam genom tillägg
af en annan pronominalstam i attributiv förbindelse ger oss det
nyss anförda aga-s dyó-g, vidare i de med suff. na- nu-
bildade Gxid-vn-(x8v 0Q-vv-fiev, hvilkas suffix vi återfinna i
nomi-nalbildningarna skr. svap-na-s gr. vn-vo-g, skr. och got. su-nu-s
’son’. Slamsuföxet a inträngde alt mer och mer och utgör
kännetecknet på den grekiska s. k. konjug. på w, där vokalen
a öfvergick dels till * dels till o. Hit höra sålunda pres.,
imperf. och aor. II akt. och med. af verben på to. — En tredje
grupp af verbalformer utgöres af sådana, som äro bildade genom
sammansättning med hjälpverb såsom as vara, ja gå, dha
sälta, göra: ex. é’-Åv-aa-( egtl. = ‘då lösa vara du’, é-fxly-ri-v,
í-Xv-3-rfv. Man jämföre de i vissa språk till hjälpverb
öfver-gångna, ursprungligen fulltoniga verbalbegreppen stå (lat. stare,
fr. été), blifva, hafva, bo (skr. rot vas, got .visan, sv. r ara), det
engelska uttrycket did you see him eller det franska je vais faire,
de med & i s-hv-9-t)-v till härkomsten sammanfallande
imper-fektsuflixen i got. hab-ai-da, sv. srara-de o. s. v. Dessa
verbalformer kallas sammansatta med samma skäl som t. ex.
koyo–ygåifo-g o. a. kallas sammansatta nominalformer. — Att i per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
