Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna aadelse med den lill den ariska språkgruppen inskränkta
konjunktivändelsen -ni, hvarpå dock inom Rigveda ej finnes
något exempel. Däremot anföres från RV. flera exempel på -ni
såsom ändelse för 1 sg. imper. — I förbigående må anmärkas,
att man s. 46 saknar ett omnämnande därom, att den sekundära
ändeisen -m gr. -v alldeles bortfallit i imperf. ia rja rj och jj»a
rja — den s. 172 och 176 af dessa former gifna tolkningen är
mig ej rätt klar — samt i de båda sammansatta tempora aor.
1 ss. s-lv-oa och plperf. ss. fjð-ea. S. 42 ff. afhandlas blott
den primära ändeisens bortfallande i hufvudtempora. För 3 sg.
finna vi s. 59 en öfverskrift ‘3) Abfall der Endung’, under hvilken
uptagas så väl hufvudtempora som historiska tempora och
op-tativ.
Behandlingen af 2 sg. inledes genom en genealogisk
öfver-sigt af alla ändelserna för denna person i grekiskan och deras
härledning ur den alimänt antagna grundformen tva. Så
genomgås de särskilda ändelserna -at -5 -&a eller -ada\ för ändeisen
(W«; kvtjc) hänvisas till det följande. Såsom en misskrifning
torde man väl få anse hvad som säges s. 49, att
personal-ändelsen helt och hållet bortfallit i «? ‘du är’, då denna
verbalform på föregående sida förklaras ha upstått ur éa-ai «r». Af
personaländelsen kvarstår således vokalen *. En annan
förklaring vore möjligen, att ändeisen -at här utöfvat samma
diftongbildande kraft som i irtig och sannolikt i hom. tig (éi?) ‘du
är’, men i dessa former kvarstår sigma, som gått förloradt i tf.
Vi komma till den svårförklarliga ändeisen -o9a l-3-a). Med
rätta förkastar Curtius Bopps åsigt om sigmas tillkomst genom
falsk analogi med de båda formerna rjo-öa och olo-9a äfven
som Schleichers om en dubbelslällning af samma personaländelse
i 2 olika gestalter a-&a\ en dylik betydelselös fördubbling har
ej på annat håll upvisats. Själf tycks C. sväfva mellan två
från hvarandra vidt skilda tolkningar. Enligt den ena äro
hithörande verbalformer sammansatta med ett uf roten is bildadt
io-&u. Denna ändelse skulle då vara ett motstycke till -oaoi
[i-Oarii, tiljaOi) Och -Oav (s-ðo-Oav, opt. óoltj-Oav, imper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
