- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Andet bind /
36

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den äldsta, Curtius’ äldre åsigt, framstäld i ‘Tempora und Modi’,
hvilken i stället för en vetenskaplig förklaring stannar vid en
symbolisering och antager, att de mediala ändelserna upkommit
genom diftongisering af de aktiva. Denna åsigt, af Muller-Lattmann
och Löfstedt införd i deras skolgrammatikor, har nu af C. själf så
grundligt vederlagts, att något därom ej vidare behöfver talas. Den
andra är den Kuhn-Bopp’ska, den s. k.
fördubblingsteo-rien, som anser -fiai -oai -tai upkomna ur ma-mi tva-tvi
ta-ti. Till denna sluta sig ock Schleicher och Curtius. För
denna åsigt åberopar Bopp Vergl. Gram. II9 321 sig på gr. 1 sg.
sek. -fttjv é (f SQÓ-(ir)v, skr. 2 sg. sek. •tliås a-bhara-thås och ved.

2 och 3 sg. imper. -tät *bhara-tät. Beträffande den sista
än-delsen -tät behöfver det blott nämnas, att denna, som i RV. är
tämligen vanlig för 2 person, men för den 3dje endast fins i
ett enda exempel, nu mera efter Paninis föredöme allmänt fattas
såsom en aktiv ändelse. Ändeisen -tliås kan lika väl förklaras
efter den åsigt, som jag vill uptaga som den tredje. Återstår
då det gr. -ftt/v. Att på detta grek. -v stöda en hel teori om
de mediala verbaländelsemas upkomst synes vara alt bygga på
svag grund. Bekant är nämligen, att grekiskan ofta bifogar ett
eufoniskt v såsom slutljud och det icke blott efter korta vokaler
såsom 1 pl. akt. -fisv (dor. -pt$, sek. *-f*c), l du. med. -/ue&ov,
1 pl. aiol. -ftt&fv (C. 91), utan stundom äfven efter lång vokal
eller diftong ss. plperf. 1 sg. fiðeiv, 3 sg. v), 3 sg. st/v
ijtjv, 3 sg. XQrtv. Vidare erinre man sig det oförklarade wi, som
fins i 2 du. akt. skr. sek. -tam, gr. prim. och sek. -iov, samt

i 3 du. prim. gr. -iov, sek. skr. -täm, fbaktr. -tem, gr. -tyv. I
dessa dualformer har nasalen utan alt tvifvel en djupare grund än att
den skulle vara ett oväsentligt tillägg. Det kan ej vara meningen
att härmed påstå, att nasalen i den gr. sek. ändeisen för 1 sg.
med. står i något samband med denna nasal i de duala aktiva
formerna, men så länge den senare ej är förklarad, synes den
slå som en varning att ej göra sig säker att ha funnit nyckeln
till ändeisen -fttjv. — Mot denna fördubblingsteori skulle först
kunna anföras det osannolika däri, att flera olika Konsonanter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr2/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free