Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m tv t nt (för 3 pl.) skulle alldeles likformigt bortfallit mellan
två vokaler. Härvid åberopar Curtius sin afhandling ’iiber die
Tragweite der Lautgesetze’ [Berichte flb. d. Verhandl. d. k.
sächs. Ges. d. Wiss. zu Leipzig. Philol. liist. Cl. 1870. I].
Onekligt är att särskildt i fördubblingar i viss mån andra
ljudlagar inträda än de som vanligen styra ett språks ljudförhållanden.
Såsom bevis härför kunna anföras lat. perf. ss. pégi frégi, som
sannolikt upstått ur *pe-pig-i *fre-fi-gi genom mellanformerna
*pe-ig-i *fre-ig-i. För 3 pl. blir förklaringen än lättare, om man
med Misteli antager såsom grundform anta-ti i stället för
Schleichers ant-anti. Vidare. Den af Curtius, Tempora und Modi,
mot denna åsigt framslälda anmärkningen, att tva-tvi ligger som
grundform både till 2 pl. akt. i betydelsen ‘du-du’ och till
2 sg. med. i betydelsen ‘du-dig’, menar C. sig ha häft
genom att i sin afhandling ’Zur Chronologie’ hänföra dessa
båda bildningar till vidt skilda perioder af
konjugationssv-stemets utveckling. Utan tvifvel kan saken så förklaras. Jag
betonar blott, att detta hvilar på den förutsättning, att
begynnelserna till ett medium ej framträdde i språkutvecklingen
förr, än de aktiva ändelserna hade så att säga kristalliserats.
Men är det sannolikt, att behofvet af ett medium ej förr gjorde
sig gällande eller att man ej förr gjorde försök att bilda ett
sådant? I själfva vokalen a i de grek. medialändelserna ligger
ett intyg om, att medialbildningen försiggick, innan denna
vokal i de aktiva ändelserna genom formernas slitning hunnit
sjunka ned till i. Härvid fäster jag dock ingen betydelse. En
tredje anmärkning åter är kanske ej utan sin vigt. Den antagna
grundformen till tredje person sing. ta-ti skall återgifva ej
chan–honom’, ulan ‘han-sig’. C. antager s. 87, att, då formen
bildades, något reflexivt pronomen ej ännu fans, och jämför den
delphiska dialektens uttryckssätt avióg aiitóv, aitoi rtQog avtovg
för éavtóv, ngóg éavtovg. Ligger dock ej här det reflexiva just
i de nominativa avtog avioi, ipse ipsi? Uttrycket påminner till
en viss grad om det lat. ‘ipse se interfecit’. Men till
nomina-tiven avtog äga vi i ta-ti ingen motsvarighet. Och för öfrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
