- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Andet bind /
48

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lemnande är en poetisk-arkaistisk frihet, del temporala
augmentets åter en aldrig fullt öfvervunnen fonetisk bekvämlighet.
Båda falla under begreppet försvagning, och aldrig förlorade
Greken känslan af, att den augmenterade formen var den
fullständiga.

l)e följande 9 kapitlen behandla presens- och aoriststammar
utan tematisk vokal samt presensbildning med tematisk vokal
efter de särskilda klasserna. För dessa afdelningar måste vi
inskränka oss till en helt öfversigtlig och flyktig redogörelse.

Beträffande den vokalförlängning, som presens- och
aorist-stammar utan tematisk vokal ofta förete (r/^-iuí sl-pi, men
cpa–fiév ’i-Ts), framhåller C. betänkligheterna så väl vid den
Grein-lloltzmann’ska (mekaniska) förklaringen, hvilken anser
förlängningen bero på accenten, som vid den Bopp’ska, som anser att
vissa ändelsers tyngd orsakat tonens ändrade läge och därmed
vokalstigningens återtagande (Zuriicknahme). Schleicher uttalar
sig försigtigt, men tycks på det hela stå på Bopp’s ståndpunkt.
I denna fråga synes mig ett yttrande af Curtius, Zur
Chrono-logie3 34, som dock eget nog ej här uptages eller omnämnes,
förtjena mycken upmärksamhet. Språket, menar han, sträfvade
efter att vid hvarandra fastare binda stam och ändelse under
ömsesidigt tillmötesgående från bådas sida; det ville härför
åstadkomma en viss jämnvigt mellan dem båda: däraf 1 sg. ai-ma
(sedan ai-mi), men 1 pl. i-ma-tva (sedan i-ma-si, i-mas). Frågan
må i likhet med mycket annat öfverlåtas till framtidens lösning.

Presensstammarne utan tematisk vokal indelas i enstafviga
stammar och två- samt trestafviga. 8 enstafviga stammar
anföras samt tre enstaka former (sy-fisv = fyiiy, sð-fisvat och
(fÍQ-tf). Sida 149 säges: ‘lar«« verhält sich zu ijaiai wie véa
zu vija, (iaadéa zu (jaaiXýa’. Huru förhåller sig då véa till
vrjai Enligt den vanliga, äfven af Curtius Erläut.3 65 uptagna,
förklaringen har här inträdt metalhesis quantitatis: således vécL
och icLiai. Skola då savat r 134, I 628 och ‘éar.o H 414 läsas
tvåstafviga? Man jämföre i 283, som börjar véa (xév poi och
E 256 otlx ia IlaXXäf ’A&rjvtj. Eller huru förklara vokalens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr2/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free